Aftonbladet – 3 maj 1856, sida 3

Hara Heorik wndslapp hugenetterag, och hura Gabrieiia undslapp konungen. Allt var tyst inne hos priorn och hertiginnan redan långt bo men ännu qvarstodo både konungen och Crillon lutade ötver gallret för att lyssna. Crillou tuggade på sina mustacher, och Henrik satte sig tankfullt i en hvilstol, Jag tror nog, sire, att jag ännu skulle kunna hinna upp den afskyvärda varelsen för att slå af hennes friska ben... men hvad tänker ni på, harnibieu!... efter ni iute talar ? pJag tänker, att vi här påträffat my goda munpkar,, sade konungen med rörd st ma, och att meuniskorna ofta äro hiättre man tror.n Gud vet... kanhända karlarne... aldrig qvinnorna. Men, sire, vi skola väl inte sitta med armarne i kors heller, medan ligisterna handla ? : Det är sannt... vi måste först veta hvad vi ha att rätia oss efter angående eskorten.. Litom oss fort skynda dit.p Konungen hade knappt uttalat dessa ord, då någon häftigt bultade på dörren, Crillon öppnade ; det var Pontis. Den unge gardisten syntes häftigt upprörd. Crillon mottog honom i den halföppnade dörren, på det att han ej skulle varseblifva konungen i det inre af rummet. ! Nå välv, sade han, kommer eskorten ? I an