Aftonbladet – 30 april 1856, sida 3

Ni borde ha skött edra affärer allena. Ja, allena har jag alltid lyckats... Åh, var lugn; hädanefter skall jag åter handla utan främmande bistånd. — Jag inser mycket väl huru obehaglig er ställning för närvarande måste vara. Det onda har väl en öfvergång, skola vi hoppas.n — Jag vill icke fråga er, huru ni ämnar draga er ur denna förlägenhet, af fruktan att ni i morgon kanske skall anklaga mig för att hafva underrättat Bearnaren derom ... Bearnaren, hvilken svurit på att låta stegla och lefvande bränna alla, som haft sina fingrar medi mordet mot högstsalig konungen!... Bearnaren, hvilkens seger vore mitt och ert fall!.., Förlåt mig min först visade häftighet... smärtan förvillade mig ... Ända till att förolämpa och hota en sådan vän som mig... ända till att misstönka!... nej, fru hertiginna, allt detta måste hafva ett slut... emellan personer, hvilka misstro hvarandra, är en vänskap omöjlig ! Ni misstror mig således ? Javisst, min hertiginna... de fel ni så ofta begår kunna ganska lätt äfven bereda edra vänners undergång. Jag lofvar att hädanefter blifva försigtigare, min bäste dom Modeste., Ni har nu tjenat Henrik IV genom en helt oväntad allians med Spanien, och sjelf skall ni i hela Frankrike mista en stor del af er popularitet genom er iråkade ocnighet med herr de Maycenne, er bror... utan att någonsin kunna återvinna hvad ni förtorat. ÅAhl!... allt det der skall redan vara godtgjordt i morgon. Om konungen blir katolik. är ni för evigt förlorad ... ni såväl som hela ligan. Det vet jag... men konungen skall icke blifva Katolik.