Aftonbladet – 30 april 1856, sida 3

... Bearnaren skulle veta allt? Hvem har då förrådt er? Det är just det jag ville fråga er om, svarade hertiginnan dystert. Ja, detta är skälet hvarföre win otåliga vrede först låtit mig hota, och hvarföre jag är färdig att göra allt. Om jag ej kan godtgöra den orätlga förlust, som detta nedriga förräderi kostar mig, så skall jag åtminstone upptäcka och straffa förrädaren så grymt, att man ännu efter seklers förlopp skall tala om straffets förskräcklighet. Är icke detta äfven er tanke, dom Modeste?, Fullkomligt, svarade tolken med mycken ledighet. Hvilket dödssätt voterar ni för, hvilket anser ni förfärligast? Vi kunna, om ni så befaller, söka ut nå got riktigt särdeles bland persernas och kartaginensernas alla tortyrer; jag har en tjock bok, alldeles uppfylld med dylika beskrifningar och kopparstick. Några af dessa dödssätt äro i sanning så sinnrikt uttänkta, att de verträffa allt hvad man i den vägen kan föreställa sig. Ni riktigt roar mig med er lärda afhandling, röt hertiginnan, blossande af vrede... men för det för ta... Jag vet hvad crs nåd menar .., För det första bör man känna den brottslige... secundo påträffa honom... tertio öfverbevisa honom... Ah, det blir icke svårt, min käre prior! Desto hättren, sade brodern Robert spefullt, och hvem är han då?n Ni, eller bror Robert, utropade hertiginnan. Tolken vände sig långsamt mot hertiginnan de Montpensier och sade kallt: pDet tror jag icke. Huru?,, 2