Aftonbladet – 28 april 1856, sida 3

och hållet ändrat uttryck? Hvad skulle resultatet blifva af detta samtal, begärdt endast för att tillfredsställa en oförklarlig nyfikenhet och ett enskilt intresse? Gorenflot våndades och pustade som en själ i pinan. Brodern Robert, hvilken, liksom för att utplåna hvarje misstanka hos konungen, nu visade sig med obetäckt hufvud, hade fullkomligt återtagit sin förra roffogelsfysionomi och förändrade oupphörligen genom nya grimäser till den grad detta groteska ansigtes uttryck och typ, att han inom en halftimma liknade öfver trettio personer, eller riktigare öfver trettio olika djur. Detta konstlade ansigtsspel ökade ännu. mera konungens uppmärksamhet och misstroende. Brodern talaren, som förmodligen läste detta misstroende i Henriks uttrycksfulla ögon, skyndade att genom några mera tvära än ömma omsorger åter försätta Gorenflot i den behöfliga jemvigten, stack spöet i hans hand, slog ned kapuschongen öfver sitt hufvud och intog sin vanliga plats på den lilla pallen, uppmanande konungen genom några hm! hm! att återtaga det afbrutna samtalet. Jag mår nu bättre, tolkade han å den uppskrämde priorns vägnar, och i stånd att besvara den namnkunnige chevalier de Crillons ärade frågor; mitt känsliga hjerta led i början grymt af en så utmärkt mans hotelser och misstankar; men jag vände mig till Gud och han har gifvit mig styrka att med tölamod bära dessa orättvisa förebråelser. :Låtom oss nu fortsätta vårt samtal, herr chevalier! Men ingenting kunde shta Henrik ur hans betraktelser, och i stället för att besvara priorns ord, närmade han sig Robert, betraktade honom på en gång ömt och sorgligt, och lade sin hand på hans knotiga äxel. Se ännu en gång på mig, såsom nyss, sade Henrik mildt, jag ber er derom.