Aftonbladet – 28 april 1856, sida 2

Eldsvåda och Hppmaning till välgörenhet. Något före klockan 3 i natt tillkännagåfvo klämtningar, att vådeld var å färde på Norrmalm. Elden hade utbrutit i ett uthus, hörande till egendomen n:r 44 vid Landtmakaregatan, och grep med stor häftighet omkring sig, då alla de angränsande husen voro af trä. Så väl den nämda som egendomarne n:r 46 vid samma gata samt n:r 27, 25 och 23 vid Norra Tullportsgatan nedbrunno. Den hastiga utbredning elden erhöll, gjorde att man endast med möda lyckades ur redan antända hus rädda de inneboende. Ingen har blifvit innebränd; en person har dock under släckningsarbetet blifvit skadad och afförd till lasarettet. Först omkring kl. 9 i dag på förmiddagen gick glädjetrumman. N:r 44 vid Luntmakaregatan, der elden utbrutit, egdes af handlanden Aplanius; de öfriga egendomarne af hofslagaren Brovall. Om eldens uppkomst har ännu ingenting erfarits. — Efter i morgon hållet polisförhör skola vi meddela närmare detaljer. Dessa gårdar voro bebodda af en stor mängd fattiga familjer, som nu förlorat allt det lilla de egde. N:o 25 vid Tullportsgatan utgör den s. k. långa raden, hvarest öfver 300 personer voro boende. I de nedbrunna gårdarne bodde tillsammanlagdt 98 hushåll, och de nu husvilles antal uppgår till omkring 500 personer. Inom Adolf Fredriks församling har redan en nödhjelpskomite blifvit bildad. Stockholms välgörande allmänhet skall utan tvifvel behjerta de i utomordentlig grad ömmande omständigheter, som här förete sig, och