Aftonbladet – 24 april 1856, sida 3

BLANDAD ÄMNER. Hormonerna. (Ur ett amerikanskt fruntimmers dagbok). Great-Salt-Lake-City, Februari 1855. Just nu har jag om det beundransvärda helgonet hr Parley Pratt lålit mig förtäljas en historia, hvilken jag, på hvad annat ställe och om hvem annan som helst den berättades, bestämdt skulle förklara för en dikt. Men här, der alla religionens och sedlighetens bud trampas under fötterna; der skurkaktigheten utgör en rekommendation och liderligheten gäller för dygd — här kan man tro på allting. För etttredjedels år tillbaka fick Pratt sig uppdragen en beskickning till Chile. Vid sådana tillfällen gifva mormonerna sig sken af att, efterföljande apostlarnes exempel, färdas genom främfnande länder utan: penningar eller andra yttre hjelpmedel. Sådant kan emellertid endast blända den oinvigde och tjenar blott som en täckmantel för bedrifvandet af tiggeri istor skala. Pratts affärer stodo på nollpunkten. Han hade så ofta lånat och glömt betala igen, att hans skicklighet, att tillnarra sig penningar ur andras fickor, icke mer ville räcka till, och sålunda var Han nu på god väg att få anträda sin mission på ett något mera apostoliskt sätt, än som öfverensstämde med hanböjelse. Men vår Pratt är en man, som alltid vet att reda sig. Hans harem var öfverfullt, och då qvinnan här på stället betraktas som ett slags handelsartikel, den der alltid finner afgång, så föll det my Pratt in att han möjligen kunde göra en god affär med en indianhöfding, hvilken i spetsen för en trupp Utahindianer. infunnit sig här i och för uppgörandet af något slags affär med myndigheterna på stället. Pratt gjorde nu indianhöfdingen det förslag, att taga en af bans hvita squaws, i utbyte mot tio hästar; och vilden gick genast in derpå: Martha; en godsint engelsk flicka, var det utseåda offret för denna skändliga byteshandel, hvilket den hjertlöse skurken med leende min förkunnade henne, efter det han bedt henne medfölja på ett besök hos en granne. Den, arma varelsen stod som förstenad. Hon hade tillräckligt länge lefvat tillsammans med denna djurmenniska för att väl veta, att under den intagande ytan låg gömdt ett hjerta, som var dödt för sin likes känslor, för sin likes väl eller ve. Men att hafva blifvit sparad åt ett sådant öde — det var för gräsligt! Hon föll till hans fötter och tiggde i sin ångest om förbarmande; men förgäfves. De få dagar, som nu följde innan byteshandeln skulle gå för sig, voro tillräckliga att i den olyckliga qvinnans EN kstadkomma ett förstörelseverk af hela år; och då hon. med bleka, insjunkna kinder och tårdränkta svullna ögon fördes fram till vilden, vände sig denne med förakt bort, under yttrande: Jag ej vilja ba gammal hvit squaw. Köpet gick tillbaka; men affåren hade bedrifvits så hemligt, att skurken, slipad som han är, lyckades ställa allt till rätta igen. Då nu detta medel; att anskaffa;penningar, slog felt, befann sig Parley åter i förlägenhet, ur hvilken han dock räddades af en väninna, som på ett eller annat sätt hade lyckats åstadkomma en liten summa, den hon försträckte honom, hvarjemte hon försåg honom med hvad öfrigt han hade af nöden för att kunna begifva sig på sin post. Missionen misslyckades likväl. Kilenarne hade, så väl för Joseph Smiths förtjenster, som för den store Parleys vältalighet endast döfva öron. Hans penningar började smälta samman, och på återresan befann han sig iSan Bernardo fullkomligt renons på mynt. Medan han upphöll sig på detta ställe, anlände en fora från Utah, och den genomdrifne hycklaren förstod att frånnarra dess ledare hans med svett och möda förvärfvade två hundra dollars. För penningarne. tillhandlade han sig några mulåsnor och återvände till sitt harem, der han fann den försonliga Marta villig och beredd att kasta en slöja öfver det förflutna... Det behöfver knappast nämnas, att alla åtgärder af den bedragne formannen till återfående af sina penningar förblefvo fruktösa. För några dagar sedan blefvo vi inbjudna af mrs Snow att tillbringa en afton hos Parley, som ämnade öreläsa en uppsats rörande teologiska ämnen, den 1an sedan tänkte befordra till trycket. Tillfället att å kasta en blick i det inre af ett mormon-harem. var för gynnsamt att icke begagnas. Han. mottog ss med inställsam artighet i ett stort rum och pre-. ;enterade oss för fruarne Pratt, den ena efter den indrä. En af dem, som fungerade som ceremoninästarinna, aftog oss våra schalar och. bjöd oss taga plats i närheten af brasan,.e De öfrige sutto. stilla som råttor, då katten är ute på jagt, oeh stickade litigt på sina strumpor. Sjelfva husfrun var från Boston, der hon för trons skull lemnat man och hem sticket. Trenne tycktes mig vara engelskor, och len femte var en täck amerikansk flicka. Hvilken cen! Pratt sjelf sått i midten af rummet, framför ss ut för gossars olika anlag finna motsvarande