Aftonbladet – 23 april 1856, sida 3

Danmark gå med drift, och beslag deraf höra nt till ordningen för dagen. RÄTTEGÅNGSoc POLISSAKER Angående de här i staden sig uppehållande Mormoner och desses äåtgöranden, ankom sistlidne fredag till öfverståthållarembetet en så lydande skrifvelse, som vi här efter Dagbladet meddela: Som för konsistorium, genom härhos i afskrift bifogade från kongl. hofpredikantn, komministern C. E. Wenström till konsistorium ingifna skrifvelse, anmäldt blifvit, att åtskillige mormoner i hufvudstaden inträngt och genom konventiklars hållande härstädes sprida okristliga villomeningar, hvilka, om de ohejdait få utbreda sig, kunna för vår kyrkas bestånd blifva af betänklig och menlig följd, får konsistorium , hvilket det åligger att vaka öfver den rena evangeliska lärans helgd och vidmakthållande inom hufyvudstaden, enär det icke har sig närmare bekant hvilka dessa mormoner äro, härigenom å dessa oordningar fästa öfverståthållareembetets uppmärksamhet, för vidtagande af den åtgärd, som å öfverståthållareembetets sida kan finnas nödig och lämplig. Stockholm i stadskonsistorium den 1 April 1856. I förestående skrifvelse åberopade anmälan är af följande lydelse: I anledning af det åt mig af högvördige konsistorium gifna uppdrag att hafva tillsyn öfver uppkomna menliga missbruk och bordningar inom församlingen, och såsom fortsättning af min förra skrifvelse af den 19 Oktober sistlidet år, får jag härmed vördsamt anmäla följande. Under nyss förflutna vecka hade till min kännedom kommit, att de här i hufvudstaden vistande mormoner, en vid namn Cederström, skomakare: gesäll, arbetande hos en skomakare boende vid Kind: stugatan, likaledes en, vid namn Pettersson, vagnmakarearbetare, anställd vid kongl. artillerigården. jemte tvenne andra för mig okända, plägade hållå ammankomster i huset N:o 39 vid Österlåggatan, 2 tr. upp, under aftonsångsgudstjensttimman; samt att de redan, utom flera andra, lyckats till sig locka och förvilla en utaf detta årets nattvardsynglingar, tillhörande storkyrkoförsamlingen. Undertecknad begaf sig derföre förlidne Palmsönt dag till det uppgifna stället samt afhörde deras föredrag, hållet inför 30 å 40 åhörare, män, qvinnor och barn, då ohöljdt den mest vådliga och vilsefarande lära framställdes, såsonr om Kristi snara kroppsliga uppenbarelse i mormonstaten i Norra Amerika, dit alla uppmanades att fly undan härvarande heden: dom m. m. Efter föredragens slut tillrättavisade undertecknad med några allvarliga ord det falska och irrläriga å deras uttolkning af bibelns ord, och förmanade äfven samtlige de närvarande att vakta sig för dessa sig sjelfva kallande profeter, ingifna af Guds anda; Stockholm den 18 Mars 1856., Med anledning häraf beordrade öfverståthållare: embetet stadsfiskalen Kock att om ifrågavarandå mormoner och deras tilltag införskaffa nödiga upp: lysningar. Då stadsfiskalen erhållit kännedom der: om, att samma dag på aftonen mormonerna hade sammanträde hos i huset N:o 16 vid Baggensgatan boende skomakaremästaren Gustaf Rosenmöller, in: fann sig stadsfiskalen med nödigt biträde derstädesi Under väg dit, och sedan stadsfiskalen förgäfves på eftermiddagen sökt träffa hofpredikanten Wenström, för att anmoda denne vara sig följaktig till stället) framställde stadsfiskalen enahanda begäran till hof: predikanten Tham, hvilken händelsevis sammanträf: fade med stadsfiskalen och som villfor denna an! hållan. Vid ankomsten till stället funnos der samlade omi kring 30 personer, män och qvinnor, tillhörande der arbetande klassen. Sammanträdet öppnades med ett föredrag af skomakaregesällen Olof Cederström och efterföljdes af ett dylikt, hållet af en sig kallandd förvaltare, vid namn Christian August Madsån från Köpenhamn. Under den sistnämdes tal och sedan stads: fiskalen af hofpredikanten Tham blifvit styrkt i sin föresats, uppmanade stadsfiskalen de närvarande att begifva sig bort, hvilken tillsägelse af dem ock efi terkoms, likväl med något knot af en och annan. Sistlidne dag hafva hofpredikanken Tham och stadsfiskalen Kock till öfverståthållareembetet ingifvit berättelser om hur vid ifrågavarande sammankomst gått tillväga. Då stadsfiskalens berättelse endast innehåller hvad här ofvan i korthet blifvit berättat, är dess ordagranna införande öfverflödigt, hvaremot hofpredikanten Thams relation här meddelas: Händelsevis mötte jag den 18 dennes, efter klockan 6 e. m., hr stadsfiskalen Kock, som beklagade, att han förgäfves sökt hofpredikanten Wenström, hvilken han velat anmoda bevista en mormonsammankomst, för att stadsfiskalen deraf skulle hämta ledning tör sina åtgärder. Som stadsfiskalen ansåg tiden brådskande och derföre uppmanade mig att gå, ansåg jag det som en pligt. Kl. 8 samma afton infann jag mig i n:o 16 vid Baggensgatan, 2 tr. upp hos såsom det mig uppgafs, en skomakare Rosenmöller. Efter hand församlade sig, såsom jag vill tycka, cirka 30 personer. Snart börjades sammankomsten af en person, som uppgafs heta Cederström, med en bön, under hvilken mormonerne föllo på knä. Bönen omfattade ingenting irrlärigt, men inneböll mest en bön om ljus och kraft. När bönen var slutad, fattade samma person en bok, som förklarades vara mormonernas bibel. Han sade sig deraf vilja uppläsa ett kapitel och inledde uppläsandet deraf med det bestämda yttrande, att denna bok var Guds ord. Som bevis derpå ville han i första rummet påstå, att profeter ännu uppstodo såsom Guds omedelbara sändebud och ovilkorligen måste framstå. Till stöd derå citerade han ett språk utur Pauli Corinthierbref, som han för det första slet utur sitt sammanhang och för det andra ändå oriktigt tolkade. I andra rummet ville han bevisa mormonernas bok vara Guds ord, genom dess innehåll, hvadan han uppläste ett kapitel. Det var skenbarligen och hörbart en förvridning af profeten Esaias och Davids psalmer. Han började derefter en trosbekännelse, som antingen var memorerad eller improviserad. Han förklarade uti den, att han trodde ;s Fadren, trodde Sonen och den Helige Ande; men han återkom likväl till profeterne, som nu äro: — I straffade domprosten Thomander, som i en skrift SF me ve f l 1 kallat dem falska profeter. Att han och hans kam!( rater voro sanna profeter, ville han bevisa genom Ev. i Marci 16 kap. 16, 17 och 18 vers, en bevisning, som, ensam i sitt slag, med fullkomlig trygghet kan skrif:t vas under erdet hädelse. Hela trosbekännelsen Bom man sammanfattar den, gick ut på att visa, att i I den Heliga Skrift icke finnes allt Guds rådslut om 1 menniskans sahghet, utan att mormonernas bok är nödY vändig att komplettera hvad som brister, att uppfattnin