Aftonbladet – 15 april 1856, sida 3

gifver, början af den förut omnämda uppsats af hr WW. F. Dalman angående Stockholms Handels-Aktie-Bank,, bvilken blifvit framkallad af hr. Bennicks förut uti n:rna 82, 83 och 34 af denna tidning meddelade afhandling i samma ämne. Något mera om. den tillämnade Handelsaktiebanken. Den utsedde disponenten för den här i hufvudstaden tillämnade. Stockholms handelsaktiebank, för hvilken oktroj blifvit sökt hos konungen, har i trenne numror af Aftonbladet uppträdt med ett försvar för de uppgjorda bolagsreglorna eller rättare sagdt mot de anmärkningar, hvilka vid förslaget blifvit framställda; och emedan undertecknad erkänner sig såsom författare ej mindre till de uppsatser i Aftonbladet signerade — lIm—, hvilka hr Bennick upptagit till vederläggning. än äfven till de artiklar 1 samma syftning, som 1853 inflöto i tidningen Vinterbladet, anser han sig icke heller nu böra rymma den offentliga diskussionens fält, äfvensom och då min vedersakare afkastat sin anonymitet, jag ejheller finner det vara fair play att bibehälla min. Min motståndare har först beklagat sig öfver de angrepp, som påstås hafva skett. mot. bankstiftarnes afsigter. Till några sådana angrepp har jag icke gjort mig skyldig. Fast hellre har jag trott och tror ännu i denna stund, att stiftarne just aldrig gjort sig rätt reda för det egentliga ändamålet med den ifrågavarande bankstiftelsen, eller rätt klart insett, huru. de ville hafva den blifvande stora anstalten organiserad. Dertill synes verkligen förslaget vara stäldt alltför mycket på puff och blifvit i flera repriser alltför mycket efter omständigheterna jemkadt och tummadt. Hvad som eljest -om man får dömma efter det aldra första projektet — egentligen tyckes ha föresväfvat stiftarne, torde varit att å tout prix bilda en kreditanstalt, som skulle famna hela landet, om ej i så vidsträckt skala eller till en början efter fullt enahanda org nisation som den bekanta Credit mobilier, i Paris, hvilken med armar som Briareus, utsträckta öfver en stor del af Europa, inbillat sig att en gång kunna bjuda spetsen åt sjelfva kejardömet, åtminstone i den imiiativa formen af de aktiebanker, som på flera andra ställen uppstått och hvilka till en tid åt aktieegarne beredt oerhörda vinster, men vanligen slutat med mer eller mindre hvad man kallar lysande bankrutter. Härom är ikväl nu icke fråga, helst de pyramidala finansspekulationerna troligen skulle här hos oss kunna lättare leda till undergång än till uppkomst. Vidare besvärar sig apologisten öfver ett obehörigt bearbetande af opinionen mot den ifrågasatta banken. Ja, visst hade det varit beqvämast, om hela företaget helt och hållet undgått den offentliga uppmärksamheten och oktroj kunnat vinnas, innan ännu offentligheten fått sitt ord med i laget. Men det senare var desto mer af vigt, som, efter hvad det allmänt berättades, oktrojsökandena hoppades åtminstone nu senast, då saken ansågs redan förfallen, att kunna med förbigående af publiöitet n erhålla sanktion, hvarför mäktiga personligheter lifligt intresserade sig. och hvarom man till och med påstod sig vara så