OR oe mm ll PB MN SE ot denna uppsats innebåller vigtiga och förut föga bekanta upplysningar om våra städers författningar, såväl hvad derag historiska utveckling angår, som i afseende på deras nuvarande. orediga, olikartade och i så många afseenden otillfredsställande beskaffenhet, samt ämnet för närvarande dessutom har ett särscilt intresse för hufvudstadens invånare, der et förslag till: en liten reform i detta afseende just nu är å ban-, anse vi oss böra derpå fästa de läsares uppmärksamhet, som icke redan förut i den nämda tidningen kommit att taga kännedom deraf, och förbehålla oss att äfven sjelfva snart återkomma till ämnet. Såsom ett. anmärkrningsvärdt resultat äf den här meddelade tabellen må emellertid nämnas, att af hela det antal bland städernas invånare, hvilka år 1850 erlade bevillning efter 2:dra artikeln, de i egentlig mening privilegierade borgarena endast utgjorde 21 procent; och att den andel uti den nämda bevillninI gen, som af dessa erladeg, blott utgjorde 397,4 procent eller icke fullt två femtedelar af. städernas hela bevillning efter denna artikel I (fastighetsbevillningen oberäkrad). Nära fyra I femtedelar af städernas efter andra artikeln beskattade invånare, erläggande ensamt för sig l fulla tre femtedelar af hela den ifrågavarande bevillningen, äro således icke-borgare, d. v.s. i de flesta städer såknande de privilegier, som endast innehafvandet af det så kallade burskapet medför. — Fem och tjugo mormonska lärosatser, jemförda med den: Hel. Skrifts utsagor, äf Joh. Henr. Thomander. Det är bekant att mormonpredikanterna, då de förkunna sina förvirrade och den gröfsta osedlighet innebärande lärosätser, finna det för sina syften tjenligast att icke direkt uppträda mot den hel skrift, utan säga sig erkänna och omfatta skriftens läror, hvilka endast genom mormonprofeten Josef Smiths uppenbarelser fått en ny tillökning och fullkomning. Dr Thomander framdrager i denna skrift ett antal af imormonernas egendomliga läror och visår, att de stå i den mest snörräta strid. med skriften. . Det vore önskligt om denna lilla Skrift, som egentligen utgjort ett bihang till Göteborgs stiftstidning, äfven måtte bli tillgänglig i bokhandeln. ..Den kan måhända verka mycket godt, på en tid, då morimonerna söka göra proselyter äfven i Sverge och besnärja en och annan enfaldig genom ett visst sken-af kristlig ifver. Enda och rätta vägen att bekämpa deras, så väl som alla andra dylika villfarelser, är genom ordet, genom begagnandet af upplysningens vapen. — Historisk Qvinnospegel; Lätta etnograJiska utkast, af..S. J. Callerholm: Under denna titel har ht Callerholm utgifvit andra häftet af sin påbörjäde bearbetning af Fulloms Qvinnans historia. Hah här nemligen, efter att ha gjort närmare bekantskap med det original han företagit sig att öfverflytta till svenskan, öfvertygat sig om omöjligheten af, att ens medelst den mest samvetsgranna och mödosamma omarbetning kunna göra någonting för bildade läsare läsbart af berinälda verk, och derföre företagit sig att fortsätta arbetet efter ungefär samma plan som författaren, men med begaghande af pålitligare historiska hjelpkällor,. Efter det lilla vi haft tillfälle att se af originalet, äro vi fullt böjda att underskrifva br Callerholms omdöme om detsamma, men måste afvakta ännu ett eller annat häfte af hr C:s -Qvinnospegel, innan vi kunna göra aossen föreställning om, huruvida han genom densamma skall lyckas att bättre realisera planen och åstadkomma nägonting för bildade läsbartn. Från Helsingborg anmäles nu till subskription ett större :originalarbete öfver samma ämne; Qvinnans histora, ett bidrag till kulturhistorien åf F. T. Borg. Arbetet kommer att utgöra 5-delar, af hvilka. den sista skall afhandla Skandinaviens qvinnor. — Sällskapet för utgifvandeaf danska folk: skrifter har nyligen utgifvit Skildringer,og Sagn fra Färöernes, af P.A. Holm; Det är en lättfattlig. och liflig skildring af dessa aflägsna öar, som, ehuru hörande till Skandinavien och företeendemånga intressanta folkegendomligheter, äro för allmänheten i de tre nordiska rikena någonting alldeles obekant. — I tredje häftet för detta år af Petzholdts bNenver Anzeiger för Bibliographie und BibliotbeksWissenschafts förekommer en uppsats af dr Dudik (som för några år sedän besökte Sverge) om drottning Kristinas af Sverge bibliotek. — Vi ha förut flera gånger omnämt skådespelet Der, Fechter von Ravennav, som -först. gafs i Wien och som sedermera, utan-att författaren var bekant, upptogs. på :flera af Tysklands teaträr och öfverallt vann den-största framgång. För någon tid sedan börjades i några tyska blad de häftigaste anfall mot teaterihtendenten i Wien, den bekante författären Laube, ned anledning äf detta stycke. Man hade nemligen fått tag på en gåmmal bayersk folksköllärare vid namn Backerl, som påstod sig för nåbra år sedan ha inskiekat till teaterdirektionen i Wien ett stycke, behandlande samma ämne, och af hvilket han trodde sig finna att det nu så berömda skådespelet utgjorde en omarbetning. Denna sak föranledde mycken och häftig skriftvexling i. tidningarne, som till och med till en del fördes genom tegrafdepescher, till dess nu omsider den förut såsom författare till sÖknens gön, sGriseldis, m. ih. bekante F. Halm (friherre Mäneh-Bellignhausen) namnifvit sig såsom författare till. Der Fechter von RaJenna. Han nämner de historiska källor, som gifvit honom ämne till skådespelet, och har, då han sjelf var fullkomligt anonym ödch ieke stod i någon beröring med Laube, icke haft ringaste kännedom om Byskolmästärens behåndling af samma. ämne. — Del Avenir politique de TAngleterrey par lg comte Montalembert. — Den trogne -kämpen för Fancien regime, börjar finna utsigterna i Fränkrike mörka för den gamla aristokratien, och har derföre gjört en tur öfver kanalen för att uppsöka en framtid för aristökratien. — Han finner i England mycKet både att beundra och ogilla. Fan ser i de ari; stokratiska institutionerna Toklas ljussida, men är I ynperligt bitter mot, den. demdkKratiska anda, som.