Aftonbladet – 7 april 1856, sida 2

redan afrest härifrån, så att om några dagar vår stad återigen befinner sig i sitt vanliga lugna utseende. Affärerna hafva under marknaden varit särdeles lifliga och penningetillgången god, till följd: hvaraf liqviderna i allmänhet gått obehindrade. Såsom köpare af ortens tillverkningar hafva flera spekulanter från utlandet varit i marknaden — ett bland de många bevisen på, att vi icke hafva haft en på allt. verkligt affärslif tom Fasting. Priserna, på jern och trävaror inhemtas af följande: Ordinarie stångjern har: sålts. till 19, 19!,, a 20 rdr pr sk; plankor 3-tums 9-tums 20 fots till 19 rdr pr tolft; sågblock hafva betalts med ända till 40 rdr pr-tolft; tackjernspriset bestämdes fritt ombord härstädes till 11 rdr 8 sk. pr sk för tackjern af Persbergs malmer, och för Carlskoga tackjern 10 rdr, allt bko; i spannmålshandeln ingen känd större omsättning. För de under marknaden hållne sammanträden redogöra vi här nedan: Ett eminent bevis på den Wermländska associationsandan företer Fastings marknad i de talrika sammankomster, som för allmänna ändamål der ega rum. — Serien af: dessa börjades med Werihländska bergsmannaföreningens sammanträde. ,onsdagen. den 26 Mars. — Denna association, som med hvarje år tilltägit, utgjordes i år af mer än 70 personer, deraf. I6 nya medlemmar. — Ordföfånden, bergmästaren von Scheele öppnade sammankomsten med en redogörelse för tendensen af föreningens verksamhet under de åtta åren af dess tillvaro och tecknade i korta drag de fyra bortgångne ledamöternas förtjenster. : Derefter diskuterades : de sistlidne år framställde frågor och nya uppsattes för nästkommande års sammankomst. Åtskilliga af medlemmarne hade insändt vackra prof af sina tillverkningar, deribland dem från Björneborg särdeles utmärkte sig. Wermländska brukssocietetens sammanträde egde rum den 27 Mars och var äfven tälrikt besökt. Utom de vanliga ärendena förekommo ej några intressan-, tare diskussioner. Till revisorer i jernkontoret valdes hrr brukspatronerna E. G. Danielsson och C. J. Yngström samt kongl. sekreteraren C. Hammarbjelm. På eftermiddagen samma dag hade det bolag sammanträde, hvilket bildat sig för tillvägabringandet af kanal emellan sjön Fryken och den segelbara delen af Norselfven eller Wenern, förbi Edsvalla bruk. Öfver detta storartade företag hade hr majör D: W. Lilljehöök upprättat kostnadsförslag och kartor. Det förra uppgick till något mer än 761,000 rdr bko. Kanalen är fördelad i fem stationer oeh innehåller sju slussar af samma dimensioner som dem i Trollhätte nya kanal Christinehamns jernvägsbolags årssammankomst egde rum den 28 Mars och räkmade, såsöm vanligt: ett mindre antal ledamöter närvarande. Direktionen och revisorernas berättelser upplästes, .ocH den förre erhöll decharge för sina åtgöranden. En utdelning af 54 rdr rgs pr aktie beslöts äfvensom en förhöjning af 2 sk. rg; på de Höfvudsakligaste artiklarne i frakttaxan antogs. Den vigtiga frågan om anbringandet af lokomotiver på denna bana uppsköts till en särskilt bolagsstämma, som skall hållas i sommar. Efter. hr borgmästaren och riddaren E. Wahlund, som frånträdde direktionen, invaldes hr brukspatron C. Lindberg, och till revisor, i brukspatron Gyllenbogas ställe, utsågs hr brukspatron O. Nordenfeldt. I öfrigt hafva sammankomster egt rum med direktionen för seglätionens befrämijände på sjön Wenern, Seffle kanalbolag, Kroppa jernvägsbolag, bräksbetjeningens enkeoch pupillkassas delegare, Långbans och Getö grufvebolag, direktionernå för Norsbäckens kanalisering, för vägomläggningsärbetet inom Gåsbörns socken m. fl. Fråga om anläggandet af en mekanisk verkstad här vid Christinehamn har äfven varit å bane. — Man tyekes alldeles odeladt inse det trängande behofvet af en dylik inrättning för en ort med så utvidgad: industri som Wermland, men: proponenten saknade till den grad sympatier försig, att. man icke en gång ville underteckna inbjudningen. . — Ofver samma ämne skrifvesi Wermlands:posten af samma dato: Alla ingångna underrättelser öfvertyga oss derom, att vi fått fullkomligt rätt uti vår förutsägelse om marknadens gång. Från första stund de större affärerna kommo till tals, visade. det sig, att hrr exportörer från Göteborg, af hvilka nästan alla; som hafva affärer här på orten, efter vanligheten hade infunnit sig, icke hyste någon allvarlig afsigt att köpa hvarken jern eller trävaror, ehuru de, liksom för skam skull; för ord. jern bjödo 19 rdr prskö och för plankor 18 rdr pr tolft; men till hvilka priser ingen enda tillverkare sålde. Dessa hoppades likväl i det längstå att före marknadens slut få emottaga sådane underrättelser från utlandet, som kunde föranleda någon större, begärlighet för deras produkter; men några sådana ingingo ej. Emellertid hade täckjernssäljarne redan i de första dagarne af förra veckan bestämt sitt pris till 10 rdr bko pr sk8, fritt om skutbord i Christinehamn samt 11 rdr 8-sk.: bko för Persbergs jern, och de läto ingenting inverka på sig att bevilja den af köparne önskade nedsättningen häri, oaktadt alls ingen efterfrågan afkördes för utländsk räkning, såsom man sannolikt hade väntat till följd af den frigifna tackjernsexporten, hvilket äfven hade till påföljd att åtskilliga brukspatroner lemnade marknaden redan i lördags, utan att afsluta något köp alls. Men redan följande dag omtalades det att några köp skett till ofvannämde priser, och om måndag kan man säga, att dessa priser blefvo konstanta, enär betydliga partier dertill kontraherades. Emellertid är detta pris så högt, att vi betvifla att vesterlandsbruken kunna drifva smidesrörelsen .utan förlust, så framt årets stångjernspris kom-. mer att hålla sig under 20 rdr bko för ord. jern, och derest. ståljernet icke får röna större efterfrågan än förlidet år, Ehuru sålunda, sent omsider, öfverenskommelse blef träffad emellan säljare och köpare af. tackjern, ,så blef detta deremot ingalunda fallet emellan herrar bruksoch sågverksegare å ena sidan och exportörerne å den andra; och vi betvifla att kanske i manHaminne, med undantag för året 1848, så få rena köp dem emellan kommit till stånd, som i denna Fasting. . Under fordna missgynnande konjunkturer fingo, såsomsbekant är, hrr exportörer betinga pris och öfriga vilkor och hrr brukspatroner och sågverksegare .måste foga sig derefter, för att erhålla de då oundvikligt nödiga förlagen, samt slutligen äfven hytteegarne beqväma sig att antaga det pris,som brukspatronerne ansågo sig kunna komma ut med. Men numera äro dessa förhållanden himmelsvidt olika; ty det var i år tackjernspatronerne, som aldraförst bestämde sitt pris. och orubbligt fasthöllo dervid, ända tills de fingo sin vilja fram; men hrr brukspatroner och sågverksegare satte aldrig i fråga att antaga de anbud som gjordes dem för deras produkter af exportörerne, och isatt OO AO — RO OO OR