ning eller eskort; ty det skulle ju ungefärliIgen vara som att blåsa min ankomst i lur... I Crillon afbröt honom. Upptag icke illa mina frågor, unge mano, sade han; ni har blifvit mig anförtrodd och Jag tror mig berättigad till att erbjuda er mina I räd, om ej mitt beskydd. Det är för mycken godhet, herr chevalier, och jag ber er vara öfvertygad om att så väl i räd som beskydd äro mig dyrbara ifrån er I sida. j Godt. Jag fortsätter då: Ni har ett möte, till hvilket ni ämnar er? aJa I trakten af Saint Denis, nära Ormesson? Ja.n Och detta möte kan ej uppskjutas? Omöjligt, herr chevalier, omöjligt! Crillon vände sig mot sitt qvarter. i En häst ropade han. Jag vill följa er ett stycke på vig, sade han till Espå rance; jag har jast någonting att uträtta åt det der hållet. Jag besvärar er väl icke ? Hvilken fråga, ehevalier! Men huru kan ni, en så hög herre, vilja åtfölja mig? j Lugna er... jag ämnar icke draga med mig nå; ot stort följe... nej, vi skola rida vägen framåt som tvenne helt vanliga ryti tare. I Men, chevalier, nu är det min tur att icke tillåta er ströfva ensam omkring på vägarne. Om någon olycka skulle hända er... Ni glömmer vapenstilleständet ; men träffar jag det oaktadt ut för någon som icke känner mig, så rår jag på min man; för alla andra är mitt namn så godt som cn hel trupp. För öfrigt imnar jag icke fara alldeles allena. Hitåt min gosse! oPontis skyndade att ätlyda denna till honom riktade befallging. Har du en häst?