Aftonbladet – 18 mars 1856, sida 3

föremål, hvilka kunna gifva åt landet ökad styrka att vidkännas förlusten af ränta å de utländska kapitalen, utan blott tillfredsställa det tilltagande öfverflödets ständigt stigande fordringar. Den stora tillökning rörelsekapitalet skulle erhålla af en bankinrättning med den utsträckta verksamhet aktiebanken komme att utveckla, leder äfven i andra fall till skada för allmänheten och rikets ständers bank. Närvarande penningeställning har redan nedsatt penningen i värde och föranledt en dyrhet på lifsförnödenheter, hvilken uppstegrat lefnadskostnaden. Detta onda skall tilltaga, derest aktiebanken komme till stånd. I början af detta utlåtande är af fullmäktige underdånigst ådagalagdt att rikets ständers banks, till utlåning afsedda medel legat oanvända, ingalunda i följd deraf att utlåningsgrunderna hindrat affärsmannen att deraf begagna sig, utan förnämligast genom det öfverflöd på penningar som uppstått förmedelst tillvexten af riksbankens metalliska valuta, för hvilken nya sedlar blifvit i rörelsen utsläppta. Minskningen af riksbankens vinst skall blifva ännu större, än den under sednaste förflutna två åren varit, om en bankinrättning, som kan draga till sig en betydlig del af riksbankens lånerörelse, finge invid denna uppstå. Den enskilda föfdelen häraf skull2, särdeles om för utlåningen komme att användas utländska penningar, ej uppväga skadan för det allmänna, som vanligen påräknar att få tillgodogöra sig någon del af riksbankens behållna vinst. Fullmäktige tro sig således ega grundad anledning att underdånigst afstyrka uppkomsten af en enskild banki tning som, utan att vara af erkändt behof eller tillförlitligt gagn för allmänhete , kunde komma att menligt ingripa i rikets ständers banks verksamhet både såsom låneinrättniog och allmän statsanstalt. Af öfriga föreskrifter i 2:a art. af de föreslagna bolagsreglorna inhemtas, bland annat, att, då första inbetalning å aktie bör verkställas, den tecknande skall afgifva sin förbindelse att erlägga det oguldna aktiebeloppet; att denna förbindelse blifver, intilldess betalning till fullo skett, gällande mot utgifvaren; att sagde förbindelse likväl kan, vid akties öfvergång till annan egare, utbytas emot den nya egarens förbindelse, såvida densamma af bankstyrelsen godkännes; att å de i banken tecknade aktier skola, sedan 40 4g af aktiebeloppet blifvit inbetalda, aktiebref utfärdas, hvilka ställas på viss man, på viss man eller ordres eller på innehafvaren samt att om aktiebref lyder på innehafvaren eller om detsamma är ställt på viss man eller ordres och på innehafvaren transporteradt, aktiebrefvets egande i handom gäller såsom bevis för delaktighet i banken. Häraf vill det synas som skulle meningen icke vara att akticegare skall ansvara med mera än 40 4 af det tecknade beloppet; ty då aktie, ställd på innehafvaren, är löpande man och man emellan, utan skyldighet för den som aktie öfvertager, att afgifva förbindelse till aktiebanken att ansvara för betalning af återstående 60 KH; så måste det kunna inträffa att i händelse aktiebanken skulle komma på obestånd, icke någon af dem, hvilkas förbindelser finnas i aktiebankens förvar, kunna förpligtas att fullgöra den betalningsskyldighet, hvarå törbindelsen lyd r. För en bankinrättning, hos hvilken allmänheten alltid måste ega rätt att fordra full säkerhet för ingångne förbindelsers fullgörande, torde dylika föreskrifter icke vara lämpliga, hvadan fullmäktige anse sig, på grund af hvad i det föregående blifvit anfört, böra till Eders K. M:ts nådiga bepröfvande i underdånighet hänskjuta huruvida icke bolagsreglorna för aktiebanken böra så uppställas, att rätt till delaktighet i nämde bank må varda till svensk man inskränkt, och att delegare må tillförbindas att för den del af teckningssumman, som icke erlägges i rikets gällande mynt, ställa reel säkerhet, som af bolaget pröfvas och godkännes. I fråga angående styrelsen qvarstår en del af de aumärkningar, fullmäktige i underdårighet framställde vid det till Eders Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse öfverlemnade förslag till reglemente för svenska handelsaktiebanken. Af det i 29 3 åberopade protokoll synes det, att val af styrelse egt rum, innan ännu bolag blifvit konstitueradt, eller ens efter hvad af remisshandlingarne kunnat inhemtas, teckning till bolag börjat, ehuru lagen om aktiebolag, på hvilken ifrågavarande aktiebank säges vara grundad, bestämdt föreskrifver att bolaget skall välja sysslomän en eller flera att utgöra bolagets styrelse. Bland föremålen för styrelsens verksamhet uppräknas i 36 af bolagsreglorna: upptagande af lån och beredande af kreditiv, der sådant finnes behöfligt. Icke allenast den större teckningssumman för aktiebanken, utan äfven åtskilliga af de föreslagna bolags-reglorna berättiga till den af fullmäktige förut uttalade för modan att för bildande af sjelfva aktiekapitalet utländske medel påräknas. Den rättighet, styrelsen i omförmälde sig förbehållit att, utan begränsning till belopp eller ort, upptaga lån och bereda sig kreditiv ökar farhågan för ytterligare tillökning af den utländska skuldsättningen, hvars för landet svåra följder fullmäktige här ofvan sökt att utveckla. Vid de angående bolagsstämma föreslagna bolagsreglor hafva fullmäktige velat i underdånighet uttala det omdöme, att kronans ombud borde ega att begära extra bolagsstämmas sammankallande och att hos konungen aumäla om sådant vägras; att svårigheterna för bolagsmän att erhålla extra bolagsstämma borde minskas, och att omröstning med slutna sedlar alltid bör ske, då någon delegare det äskar. Slutligen hafva fullmäktige icke bordt lemna eanmärkt att i de föreslagna bolagsreglorna stadgande alldeles saknas om tiden för aktiebankens tillvaro. Väl är det sannt, att lagen om aktiebolag icke häntyder derpå, att bolag, som enligt denna lag stiftas, skola, genom särskild föreskrift i bolagsordninsen, i afseende på tiden för sin tillvaro begränsas; men det bolag, hvarom nu är fråga, torde i förevade fall hvarken böra eller kunna tillerkännas större del än de enskilda bankerna i riket, hvilka, oansedt solidariskt ansvariga, aldrig af Eders K. M:t andfått oktroj för längre tid i sender än tio år. Fullmäktige anse deremot att den nu föreslagna aktievanken, såsom byggd på nya, här i landet tillförene cke tillämpade grunder, snarare borde, om hans upprättande skulle, mot fullmäktiges underdåniga afstyrande, medgifvas, till en början oktrojeras på korare tid ån privatoch filialbanker, så att, om det skulle befinnas att densamma på allmänna rörelsen atöfvade det skadliga inflytande fullmäktige befara. verkningarne deraf må kuuna förr upphöra. Då enskild bankinrättning i hufvudstaden otvifvelaktigt måste komma att utveckla en verksamhet, påkallande ändring af åtskilliga angående riksbankens förvaltning meddelade föreskrifter, hafva fullmäktige, för den händelse Eders K. M:t skulle finna skäligt i aåder medgifva, att den föreslagna aktiebanken eller möjligen annan enskild bankinrättning må i hufvudstaden upprättas, i enlighet med de grunder samt under vilkor och förbehåll, som äro utstakade i kongl. ungörelsen af den 14 Januari 1824 och andra, i fråga om stiftandet af enskilda banker gällande stadgar och förordningar, skolat hos Eders K. M:t i underdånighet hemställa huruvida icke med verkställighet af Eders K. M:ts nådiga beslut härom må få anstå intill dess rikets ständer nästkommande höst sömmanträda och få tillfälle att genast derefter vidvaga sådana åtgärder som de kunna finna vara nödiga för riksbankens fördel och myntvärdets upprätthållande. De remitterade handlingarne och tre ledamöters särskilda mening varda härhos i underdånighet öfver!emnade, och fullmäktige framhärda o, s. v. A. G. Gyldenstolpe. Aug. von Hartmansdorf. Abr. Z. Pettersson. Josef Wallin. N.H. Selander.