nytaånde, understodt ar SKenKannedom och Cen parlant förmåga, lyckas att vid bestämmandet af ett hembjudet arbetes artistiska värde oförmärkt leda omdömet efter vissa afsigter; då befara vi, att en sådan konstförening icke motsvarar sin vackra bestämmelse. v. G. ————— 2 RÅTTEGÅNGSoca POLISSAKER. Polisförhöret sistl. gårdag angående uppträdena vid Storaoch Djurgårdsvarfven. Den af stadsfiskalen Kock inlemnade rapport är af följande innehåll: På onsdagsmorgonen hade kofferdikonstapeln Johan August Hansson och kofferdibåtsmannen Johan Andersson jemte andra ännu okände sjömän infunnit sig å vid södra varfvet liggande briggarne Pylade och Prins Carl samt, under hot att slå ihjel hvar och en af de personer, hvilka vågade att arbeta å berörde fartyg för mindre dagspenning än 2 rdr 24 sk. rgs, tvingat 8 af desse att från arbetet borlgå. Sedan orostiftarne, hvilkas antal under tiden ökats till omkring 30 personer, besökt en vid varfvet belägen krog, der bränvin förtärts, hade de fortsatt färden till Stadsgårdshamnen, hvarost briggen Johnny besöktes. Äfven der förnyades samma hotfulla tillsögelse. Som dock de på denna brigg med arbete sysselsatte sjömän lemnades löfte om betalning till det belopp orostiftarne bestämde, aftågade skaran utan att härifrån förleda någon följa med. Vägen togs nu genom -staden till Djurgårdsvarfvet. Ankomne dit hade fredsstörarne, hvilkas antal nu utgjorde mellan 70—80 personer gått ombord å der liggande skeppet Anna Charlotta samt lofvat stryk åt alla dem som der arbetade för mindre än 2 rdr 2t sk. om dagen. Tvenne af arbetarne, som ej strax lyssnade till Hånssons och Anderssons intalanden, hade derföre äfven blifvit handgripligen tillrättavisade. Besök hade äfven gjorts å em vid sistnämnde varf varande tackelvind, hvarest en skeppskock anträffades, sysselsatt med något arbete dertill yxa behöfde användas. För att förmå denne gå från arbetet, hade Hansson ryckt till sig yxan samt under hotande att kapa hufvudet på kocken, tvingat denne att begifva sig derifrån. Ett i närheten af skeppet Anna Charlotta liggande fartyg, derå arbete förrättades, undgiek ej heller besök. Sedan fredsstörarne anhållit om att få tala vid kaptenen samt för denne tillkännagifvit, att arbetet ej skulle fortsättas så framt ej dagslönen bestämdes till 2, rår, hade de gjort försök att göra sig åtlydde på så sätt, att de sagt sig skola slå ned den som arbetade för mindre betalning. Från Djurgårdsvarfvet hade hela skaran tagit vägen öfver isen till Beckholmen och derifrån till Tjärhofvet å hvilka ställen enahanda tillsägelser oeh påståenden blifvit gjorda. Efter det, samtlige upplysningar derom öfverensstämde, att förenämnde Hansson och Andersson varit upphofsoch hufvudmännen för ifrågavarande våldsamma tilltag, efterspanades dessa och anträffades äfven, fast ej förr än långt fram på följande natt, då de till håktet affördes., Nästan samtlige befälhafvare och styrmän på de fartyg, hvarest orostiftarne gjort besök, voro vid förhöret tillstädes. Kaptenerne Tarras, Wulf, Ehlert, Brogren, Sandberg, Mellin m. fl. berättade sammanstämmande att planen till ifrågavarande upptråde utgått från de å briggen Pylade, liggande vid stora varfvet, anställda arbetare, för hvilka ofvannämde Andersson och Hansson sattsig i spetsen. Redan på tisdagen hade Hansson och Andersson framställt yrkande om att erhålla förhöjning å dagspenningen, och då nekande svar erhållits hade Andersson invändt: det skall snart komma den tid då dagspenningen för sjöfolk skall uppgå till 3 rdr.. Kapten Ehlert hade tidigt på morgonen på väg till sitt fartyg uti Stadsgårdshamnen mött sjömännen. Andersson hade då högt yttrat till tullvaktmästarne: Nu ska vi gå till Djurgårdsvarfvet och äfven lära dem att icke arbeta under 2 rdr 24 sk. pr dag. Vid ankomsten till Djurgårdsvarfvet hade Hansson varit anförare. Hansson, åtföljd af.5 ä 6 kamrater, hade gått upp å fartygen under det massan stannat nere å isen, och utropat: En för alla och alla för en.. Styrman Wulff hade, ombord å briggen Emelien, hotats med att dagen derpå vara ett lik om han icke höjde dagspenningen. Hansson hade dessutom yttrat: Vi ska stifta en arbetsförening och äfven egna lagar.. Styrman Holmström, ombord å skeppet sAnna Charlotta, berättade att arbetsfölket ombord å nämde fartyg blifvit under hot om stryk hefallde att gå från sitt arbete, men då Holmström lofvat höja dagspenningen hade orostiftarne lemnat fartyget och arbetspersonalen qvarstannat. Ombord å briggen Emelie sysselsatte matrosen Bellman skulle ha blifvit af Hansson med våld sltpad från arbetet, dervid hans påhafde kavaj rifvits sönder. Såväl Bellman som matrosen Pettersson, hvilken sednare af Hansson skulle ha blifvit hotad med yxa, påstodo nu att allt skett i vänskaplighet. Hansson och Andersson från häktet inställda synes mycket modfällda, isynnerhet Andersson, hvilken bedyrade att han djupt ångrade det han inlåtit sig ati uppträdet, hän här hustru och 6 barn att försörja. Såväl Andersson som Hansson bestredo att nafva brukat våld utan endast haft för afsigt att ;fterhöra dagspenningen å annat håll. Ifrån Djurgårdsvartvet hade skaran begifvit sig ill de vid Beckholmen hggande fartyg, men derstäles hade något oväsende ej uppkommit emedan beälhafvarne i tid underrättade, vid ankomsten förklaat att dagspenningen utgjorde 2 rdr 24 sk. Samtige hade derefter aflägsnat sig. Utaf skeppsbefälhafvarne upplystes att dagspefininsem under föregående åren utgjort 1 rdr 2t sk och vögst 2 rdr, men under nuvarande vinter 2 rdr 24 k., men från och med denna. veckas början blifvit redsatt till 2 rdr 12sk. till följd af filloppet utaf wrbetssökande. I denna fråga upplystes derjemte af n bland fartygsbefälhafrarne, att sjömansarbetet är å olika värdt, att för olika förmåga och olika drift n skilnad kan behöfva göras sådan, att den ene ej örtjenar mer än 1 rdr om dagen då den andre väl ör skäl för 3 rdr. Lättmatrosen Nils Petter Pettersson, som också aretat på sPylade, förhördes äfven. Hans berättelse nnefattade, att alla arbetarne på detta fartyg komnit öfverens att söka få sjömansarbetet bättre bealdt, hvartill han ansåg dem ega full rätt. Hvarje lags ingrepp i de andra arbetarnes rätt att fritt areta för hvad de ville, äfvensom alla hotelser mot artygsbefälet förnekade han. För vidare upplysningars vinnande uppsköts ranakningen tills om måndag. RA mm RV — Efter Svenska Tidningen omnämdes för några daar sedan ett rättegångsmål, angående ett uppträde ett schweizeri vid Drottninggatan, deruti kommissioären Hervån, å ena sidan, löjtnant Törngren, brygaren Kruse och handelsbokhållaren Halldin å den ndra, varit de handlande personerna. Då denna sak går åter förhandlades, hade Hervån icke inställt g. Emellertid afhördes trenvce viltnen. Det första ade inkommit på schweizeriet under det hrr Törnren, Kruse och TIfalldin med sällskap der suto i tre rummet. Sedan vittnet en stund uppehållit sig inre rummet, utan att något slags opassande upprande af dessa personer försports, hade ett nytt sällap hörts inkomma och efter åter någon stund hade iftiga ord yttrats och tvist uppstått. Vittnet kände någon af parterna. Det andra vittnet, som känt jtnant Törngren och bryggaren Kruse, hade äfven ;pehållit sig i inre rummet; vittnet hade såväl vid n ankomst samtalat med löjtnant Törngren, som ven flere gånger stående i dörren mellan båda mmen observerat honom och hans sällskap och ingade, att de varit fullkomligt nyktra. Uppträdet de uppstått sedan det sällskap inkommit i hvilket re sn MM fn 0