Aftonbladet – 7 mars 1856, sida 3

BLANDADE AMNEN. Nyare Kautsjuberedningar. 1. Hornhård kautsju till kammar, paraplyskaft som ej äro bräckliga, rakknifsskaft, handtag till finare instrumenter m. m. I en knådningsmaschin förenas 2 vigter kautsju och 1 vigt svafvel till en deg, som sedan formas antingen emellan valsar, upphettade till 149? C. eller medelst ett slags våffeljern. Tänderna på kammar måste likväl utsågas efteråt, om de ej äro mycket glesa. — Tjockare ämnen, som icke kunna på nyssnämnda sätt tilldanas genast, upphettar man småningom; först en halftimma till 110? C., i hvilken värmegrad de lemnas halfannan timma; sedan stegras hettan efterhand i fyra timmar, till 151? C. 2. Kautsjufernissor, som efter torkning ej lemna något klibbigt öfverdrag. I vatten kokas 1 vigt kautsju, söderklippt till små bitar, till dess det blir fullkomligt mjukt; derefter utbredes det till torkning och öfvergjutes sedan med 11 vigter hartsfri terpentinolja (camphin) samt förvaras i slutet kärl till dess att det uppsvällt till en gelelik massa. Denna bringas till jemnhet medelst sammanrifning i mortel och drifning igenom ståltrådssil, och blandas sedan med !, vigt af en het koncentrerad lösning af svafvellefver, hvarvid blandningen förvandlar sig till en gul emulsion, som utgör fernissan. Strykes emulsionen på något ämne, som skall öfverdragas med kautsju, så uttränger vattnet jemte svafvelhalten på öfverdragets yta under dettas torkning, och sjelfva kautsjun återstår ren och slät samt utan minsta klibbighet. 3. Plastisk kautsju. Kautsju sammanknådas med svafvelbundet kol (kolsvafla) till en styf deg. I denna inknådas sedan alkohol. Så länge alkoholn är qvar saknar degen all spänstighet och kan formas likt lera, vax eller varm guttapercha. Medelst pussering, valsping och prägling kan man deråt gifva hvad skapnad som helst, med fullkomlig noggrannhet i de finaste detaljer; man kan genom spritsning deraf dana stafvar, gnören, tråd och rör, af alla slags tvärgenomskärningsformer. När formningen är fulländad upphänges det formade till torkning, i jernblecksskåp, genom hvilka man drifver luft som småniogom upphettas till 1009 C., hvilken medtager ångor af alkohol och kolsvafla, som åter kunna samlas i förlag, fyllda med kallt vatten, och tillgodogöras. Efter torkningen har kautsjun bibehållit de former man gifvit den, men återfått sin ursprungliga spänstighet. Plastisk kautsju synes både åt konst och slöjd erbjuda ett nytt råämne af den mest vidsträckta användbarhet. — En Plesiosaurus i vigd jord. För kort tid sedan berättade tidningarne från Christianstad om ett fynd af en Plesiosaurus eller stor fossil krokodilart, som skulle vara gjordt i närheten af Arup i nordöstra Skånes musselkalk. Detta förmoda vi är samma historia som vi hörde der i trakten redan 1835 och som då nyligen skulle hafva inträffat. En bonde i eller i närhe:en af Ifvetofta hade nemligen funnit åtskilliga fossila benlemningar i jorden och