Aftonbladet – 7 mars 1856, sida 3

digheter hvarom deras yfrantkon iskades ej höra till! saken. Deremot fingo de öfriga aflägga ed. Löjtnant Creutz hade vid ett samtal med baron Gyllenhaal kommit att omnämna det löjtnant Wickman låtit till: polisen inkalla major Bergnehr; men om baronen: redan förut afvetat detta eller derigenom fick första j underrättelsen, deita kände icke vittnet. Baron Gyllenhaal hade icke för vittnet förklarat sig vilja cka efter W r att få tala med honom. Den ene tul! en hade icke burit något bref från baronen till löjtnant Wickman; den andre kunde ej eri sig em han gjort det; ordföranden uppgaf hr Wickmans bostad der brefvet skulle ha blifvit aflemnadt och att det skett tidigt på morgonen, men vittnet kunde likväl icke erinra sig om något bref blifvit der aflemnadt eller icke. Det fjerde vittnet, flickan som åtföljt löjtnant Wickmans familj, utan att likväl vara städslad som tjenare, intygade att en person, som hon tyckte sig igenkänna vara den sistnämnde tullvaktmästaren, en morgon aflemnat ett bref till löjtnant Wickman; att denne derpå sagt sig skola gå till någon (hvem hade hon ej reda på) samt för detta ändamål klädt sig och bortgått. Målet uppsköts, och ett vittne, som ej anträffats med kallelse, skulle instämmas. — Polisförhör har i dag fortsatis med häktade f. d. sergeanten C. A. Almroth. Gravören Telosius, hvilken å gator försäljer färdiggjorda sigiller, hördes och förklarade att han graverat det sigill Almroth begagnat, dels under reverser och dels till försegling af bref. Almroth erkände att han af Telosius köpt ett dylikt sigill. Almroth fortfor att förneka det han till Agren lemnat det i konvolut förvarade falska dokumentet, men blef i dag nära derom öfverbevisad. Ett vittne hördes, hvilket berättade att han, som någon tid varit bekant med Almroth, söndagen den 20 sistl. Januari på anmodan af Almroth aflemnat till Agren ett försegladt och nu förevisadt bref hvarpå han erhållit ett skriftligt svar. Detta bref förevisades Almroth, och han erkände sig hafva skrifvit detsamma. Brefvet upplästes och var af innehåll, att Almroth begärde ytterligare få låna 20 rdr bko, under förklarande: herrn har ju full säkerhet förutn. Almroth vidgick att han i brefvet omnämt sådant, men med säkerheten för lånet hade han menat den i brefvet inneslutna reversen. Det afhörda vittnet tillade på framställd fråga, att Almroth aldrig omtalat den nu ifrågakomne falska assignationen, men väl yttrat att han haft affärer med lagman Edelstam, hvilka haft afseende på af Almroth mot högre officerare vid lifgardet till häst gjord angifvelse, samt vid sin afresa från Stockholm erhållit vexlar, dragne å handelshuset Habech i Newyork. Almroth hade endast rest till Göteborg och återvände hit samt fått vexlarne iulöste. Ågren berättade, att sedan Almroth ofvannämnde dag erhållit ett nekande svar å sitt bref, innehållande begäran att ytterligare få låna penningar, hade han derefter personligen infunnit sig och på enträgen begäran fått låna 10 rdr bko utan revers. Detta erkände Almroth. Stilen uti det bref Almroth erkände sig hafva skrifvit till Ågren jemfördes med utanskriften till kuvertet, hvaruti det falska dokumentet varit förvaradt, och befanns fullkomligt lika. Tillfrågad om han haft någon penningetransaktion med lagman Edelstam, lemnade Almroth sväfvande svar och yttrade bland annat: om lagman Edelstam tillåter mig omtala sådant. Ransakningen uppsköts tills om tisdag. — Såsom tillägg till gårdagens referat om ransakningen med kortfabrikören Johansson får nämnas, att kommissionären Hellström bestred. alla ersättningspåståenden, men dererhot förklafade sig villig atbetala stadgade böter af 50 rdr bko för försäljning af ostämplade spelkort. — Polisen har i går lyckats gripa ett formligt tjufband, som föröfvat stöld af ett större parti matvaror. Vidare i morgon. ———EEE