Aftonbladet – 4 mars 1856, sida 2

fur den-tid, då utskänkningsrättigheten meddelas, lärer det icke vara möjligt att förskottsvis, erlägga en afgift, om hvars belopp man icke förr än efteråt får kännedom. Likaledes fästes uppmärksamhet vid det obestämda uttrycket i 24 , att minuthandel med eller utskänkning af bränvin skall vara förbjuden invid det ställe der auktion, marknad eller mönstring c. hålles. — I allmänhet tycktes dock, som funne man dessa förordningar vara på ett. tillfredsställande sätt redigerade, hvilket är desto mer fägnande, som desamma blifvit utarbetade hos Rikets Ständer samt i högsta domstolen och konseljen undergått högst få förändringar. Derefter företogs granskning af kongl. förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar den 4 Maj 1855, hvilken från och med innevarande år utgör den i detta ämne gällande lag. Troligen erinrar sig en och annan af våra läsare, att denna författning tillkommit i följd af en Kongl. Maj:ts proposition vid förra rikslagen, hvilken, oaktadt af Kögsta domstolen leremot framställda väsentliga anmärkningar, framlades för Rikets Ständer och lyckades att ler genomdrifvas. a: Vid den nu anställda granskningen erkindes visserligen behofvet af en amplifierad lagstiftning i detta ämne, äfvensom det ansågs riktigt att de näringsidkare som skola hålla handelsbok, skulle vara skyldiga att föra de i författningen beskrifne böcker, nemligen dagdok, brefbok och inventariebok. Deremot erinrades mot 2 i författningen, hvilken uppräknar alla de näringsidkare och andra personer hvilka skola vara skyldige hålla bok öfver sin rörelse, att gådane bestämmelser svårligen lämpade sig för införande i lagen, enär frågan om en slik bokförings skyldighet ofta vore beroende ej blott af den utöfvade rörelsens art, utan äfven af dess vidd och sättet hvarpå den drifves. Em sådan bokföring borde fördenskull vara ovilkorligen föreskrifven endast för egentliga handlande, fabriksidkare och andra som idka sådan rörelse att för vinnande af ordning och reda bok finnes af nöden. Några exempel citerades huruledes, med lagens nuvarende lydelse, nämnde bokföring skulle åligga nästan hvar och en som drifver något slags rörelse. En vaktmä stare t. ex. som till utsäljning emottager landtrmannaprodukter eller andra varor, en militöi eller civil tjensteman, som tillika är egare aj bruk och således drifver brukshandtering. skulle således ställas i samma kategori som handlande samt vara pligtig att i bok redo visa för sina enskilda utgifter och inkomster borgensförbindelser m. m. Lämpligare vore fördenskull att, med bibehållande af det vits drd som genom : 1848 års förordning vari medgifvet åt hvar och en näringsidkares böc ker, -derest de befinnas vara förda i föreskrif. ven ordning, det i öfrigt öfverlemnades til domarens pröfning att bestämma, huruvide rörelsen varit af den vidd och beskaffenhe att bok derötver bort föras m. m. — Härtil gehmäldes å andra sidan, att de ifrågavarand stadgandena voro hemtade från den utlind ska lagstiftningen som i detta hänseende vi sat sig leda till ordning och kontroll; att dess utom en i mera allmänna ordalag affattac föreskrift om skyldigheten att hålla ok; torde hädanefter såsom hitintills blifva föremål fö olika tolkning och lemna rum för stridighe ter, ledande till dröjsmål i ett ämne som er fordrade skyndsam behandling, och slutlige! medföra osäkerhet för näringsidkarne sjelfva På domarens pröfning berodde det ändå all tid att afgöra, huruvida personeni fråga kund ånses hafva gjort till sitt yrke att till för säljning tillverka och bearbeta eller utsälj varor m. m. Detta kunde väl ieke i allmän het sägas om vaktmästare och embetsmän som tillika äro bruksegare, af hvilka de förr vanligen i mindre skala drefvo försäljninge såsom en binäring och de sednare genom för valtare eller disponenter skötte sina bruks affärer enligt deröfver förda särskilda räken skaper. Vidare framställdes äfven åtskilliga andr anmärkningar mot denna författning 1 afse ende på stadgandena rörande mottok oc dess vidsträcktare eller inskränktare vitsor mot köpmans handelsbok m. m.; men då ifrå gavarande författning ännu icke oss veterli gen blifvit vid domstol tillämpad, torde an märkningarne deremot, hvilka bäst visa sig praxis, mindre intressera allmänheten. Juridiska föreningens nästa sammanträd utsattes till fredagen den 14 dennes, då å skilliga i programmet fär innevarande år möte uppförda frågor komma att diskuteras. — Läsaren erinrar sig troligen en notis Aftonbladet för den 9 Febr. angående åtskil liga af kongl. kammarrätten hos regeringen underd. gjorda anmärkningar och förfrågnin gar :rörande tillämpningen af den sednast expeditionstagan; och man inheantar af Afton