Aftonbladet – 4 mars 1856, sida 2

minsann bvarken ha förnekat sig sin: middag i går eller i dagl Hvad menar ni med gammal? inföll en hugenott; känner ni då icke herr de Rosnys ålder ? Nej, men han är: väl en sju hundra år, eller så der omkring. Han fyllde nyligen trettiotre, år min bäste herr katolik... han är således jemt sju år yngre än kungen. Det var märkvärdigt, svarade Pontis, ty allt sedan jag kom till, det vill säga i hela tjugo åren har jag hört herr de Rosny omtalas . precist på samma sätt som när man talar om Abraham eller Methusalem. Tro mig, mina vänner, han var redan med före syndafloden I Det är åtminstone länge som han arbetat på att blifva namnkunnig, svarade hugenotten, han är en af våra -grundpelare, våra sgjälars manna ! Ack, om våra magar kunde säga detsammal! Jag har inte samma skäl som ni för att tillbedja den store Rosny. Ni är liksom han hugenott, men jag är katolik. Jag tjenar vi! gardesregementet af kärlek till vår general, en tappre Orillon, hvilken är katolik. Ni törs icke vända er till er afgud Rosny, men om hr de Crillon vore här, så skulle jag utan tvekan be honom om en ecus tills bättre dagar... Jag är inte stolt då jag är hungrig, och hr de Crillon älskar sin armå... Sambioux, hvad det sliter i min magel Just som han fullbordade dessa med djupa suckar uppblandade! ord, hördes häststeg på den torra marken, och en :bonde framleddåe en tungt packad klippare, hvilken i hack och häl efterföljdes af hr de Rosnys hofmästare och kammarlakej, den sednare bärande tvenne stora matkorgar. I Detta tåg passerade långsamt förbi de stac