Aftonbladet – 3 mars 1856, sida 3

bredt sig till nedre Egypten. Nya truppmassot hafva blifvit skickade mot de upproriske och i Alexaiidria inträffade den 11 Febr. 160 fångar. Köpmansståndet i Alexandria, som starkt spekulerat på fortfarandet af de höga spanmålspriserna, fruktar att förlora 8—10 mill. fr. ifall det närvarande sjunkandet af priserna på europeiska marknadsplatserna kommer att fortfara. RYSSLAND. Från S:t Peterburg telegraferas till Berlin under den 25 Febr., att medelst en kejserlig ukas saltinförseln under detta år blifvit tillåten för en afgift af 19 kop. per pud, till lands vid Rysslands tullstationer utmed gränsen, mot Österrike och, Moldau samt till sjös öfver Odessa och Donau-hamnarnes. AMERIKA. I en korrespondensartikel till Daily News meddelas följande underättelser om de sednaste oroligheterna i Kansasi Knappt hade gencral Pierces andra bådskap hunnit till Kansas, förrän Missouris gränsröfvare ånyo öfverföllo området, och förö? handlingar af våld och mord, hittills utan xempel i den anglosachsiska stammens histoistatsmännen i Kansas hade st 8 ett val, hva de blefvo störa genom en öfverrumpling af sjuttio missourinän, hvilka dock förjagades. Men sednare på natten, då frimännen voro på hemvägen, uppstod en allvarsam skärmytsling, hvarunder det sköts skarpt från begge sidor i månskenet. En sestonärig yngling af frimännens parti afossade nio skott och utropade för hvarje gång han tryckte af: Sc der, hvad tycen j om det här gossar? Dagen derpå blef en viss Brown, ledare för frimännens parti och förmodad utgifvare af abolitionisttidningen Herald of Freedom, på bemvägen jemte sex andra tagen till fånga af 40 missourimän, hvilka ikväl lössläppte de öfriga, men gqvarhöllo Brown för att på denne utkräfva en förfärlig hämnd. Deras enda anklagelsepunkt mot honom var, att han på valdagen voterat. Man hade örst beslutat hänga honom, men detta beslut ändrades sedan så, att han skulle dödas med samlad hand. I följd häraf rusade hela massan på honom med yxor, knifvar och påkar, och den olycklige stympades och sönderslets sålunda tum för tum. Han var dock ännu vid lif, och hans klagorop väckte ett visst medlidande hos de berusade mördarne, så att de beslöto föra honom hem till sitt hus, der de kastade honom in i förstugan midtför ögonen på hustrun, till hvilken han endast förmådde säga: De ha fegt mördat mig ! hvarpå han uppgaf andan. — Från Newyork skrifves under den 8 Febr. att Central-Amerika, enligt alla kännetecken tillmötesgår ett afgörande tidskifte. Dock synes det, som Walker ännu hade att bestå en skarp strid med Carrera, Guatemalas direktor, hvilken understödes af England. Ettresultat måste nödvändigtvis framgå ur den närvarande krisen. England har afslutat två fördrag, af hvilka det hällit intetdera. Derigenom är allmänna tänkesättet i högsta grad uppretadt, och satsen: Amerika för amerikanarne blir alltmer framskjuten i förgrunden. Walker har begått ett fel i det han utnämt Parker H. French till Nicaraguas sändebud i Washington, emedan denne man har åtskilligt emot sig och är föga älskad. Det oaktadt lärer Nicaraguas regering i dessa dagar komma att erkännas af Förenta Staterna. Detta lärer komma att försiggå sålunda, att br Marcoleta, Nicaraguas f. d. ministerresident, kommer att aflösa hr Parker H. French och då mäkla en förening mellan Walker och kabinettet i Washington. Hr Marcoreta är nemligen gift med dottren till kassören hos ett af Newyorks rikaste bankirshus, firman Corcoran, och fordrar tillika som lön för sin utlofvade tjenst att man i Nicaragua åt honom utbetalar de 37000 dollars som ännu innestå på hans underhåll. Transitkompaniet i Nicaragua, med hvilket Marcoleta eger gamla förbindelser, har nu lofvat utbetala denna summa, och alla Walkers vänner söka nu att öfvertala honom till denna uppgörelse af saken, att återkalla French och utnämna Marcoleta.