Aftonbladet – 3 mars 1856, sida 3

tion. Då det är fråga om högre poster i armån, har det varit brukligt, att öfverbefälhafvaren begärt krigsministerns samtycke till utnämningen, hvadan han för lord Cardigans och general Aireys befordran helt och hället delade arsvaret med lord Hardinge. Men det vore en villfarelse om man antoge, att öfverbefälhafvaren icke vore ansvarig inför parlamentet, och lika mycken villfarelse vore det då man säger, att parlamentet icke har någon kontroll öfver armen, då det likväl är underhuset som beviljar medel till dess besoldande och betryggar dess bestånd genom den årligen voterzde myterilagen. Det skulle för nationen icke medföra någon fördel om man ville åt en minister uppdraga utnämningsrätten. — Öfverbefälhafvaren för hären, lord Hardinge, anmärkte, att då han utnämnde lord Cardigan och general Airey till de poster; de nu bekläda, hade han ej haft någon kännedom om de nu framställda anklagelserna. Grefve Derby, som framkallat dessa förklaringar genom sitt yrkande på framläggandet af de dokumenter, som angifva öfverbefälhafvarens och krigsministerns resp. rättigheteter, tog derpå sitt förslag tillbaka. Palmerston, som i underhuset gjort samma m ddelande som lord Panmure i öfverhuset, tillade, att undersökningskommissionen skulle bestå endast af militärer och sådana som icke tjent på Krim, samt att allmänheten ej skulle få tillträde till förhandlingarne. Palmerston har förklarat sig ej ha något emot att hr Milner Gibson redan under loppet af denna session framlägger ett förslag om upphäfvande af parlamentseden, hvarigenom tillträde i underhuset kan beredas äfven för israeliter. Det har nu kommit i dagen, att anledningen till parlamentsledamoten Sadleirs sjelfmord varit den, att han begått förfalskningar i den mest storartade skala, hvilka voro på väg att blifva upptäckta. Morning Advertisers meddelar härom några detaljer, af hvilka man finner, att han dagen före sjelfmordet mottagit besök af en vän, af hvilken han lyckats såsom lån tillnarra sig en betydlig penningesumma under föregifvande att han inköpt ett landtgods i Irland, till bestyrkande af hvilket påstående han företett ett falskt köpekontrakt. Vännen underrättade honom nu, att han skulle resa till Irland och dervid ämnade bese Sadleirs gods. Sedan Sadleir förgäfves försökt öfvertala honom att afstå från denna sin föresats, beslöt han taga sig af daga, enär han insåg, att upptäckten af hans brott nu icke längre kunde förhindrag. Han köpte sig Taylors bok om förgiftningar, för att uppsöka det lättaste dödssättet, och beslöt sig för bittermandel-essens. Bokens blad voro uppskurna till den sida der författaren beskrifver detta gifts egendomlighet. Uti ett kort före utförandet af den förskräckliga gerningen skrifvet bref förklarar han sig hafva utan någons vetskap och utan någons biträde eller understöd gjort sig skyldig till de mest djefvulska förbrytelser, och enär deras upptäckande förestode och skulle störta flera hundrade redliga familjer i olycka, så hade han, i betraktande af de af honom förorsakade olyckorna, föredragit döden. Advertiser, säger, att de af Sadleir utförda förfalskningarne varit verkställda med så stor skicklighet, att äfven det mest öfvade öga icke kunnat upptäcka bedrägeriet. Den till Östersjöflottans förtrupp bestämda eskadern (hvilken enligt den i lördags meddelade telegrafdepeschen synes redan ha ankommit till Öresund) bestod af följande fartyg: Euryalus (51 kanoner), Imperieuse (51 kanoner), Pylades (21 kanoner), Dragon (6 kanoner) och Faleon (17 kanoner). Den kommenderades af kapten Watson. Eskadern ansågs eförtöfvadt komma att förstärkas med ett par andra fartyg. Times pariserkorrespondent påstår att Ryssland gått in på de allierades fordran om raserandet af Nikolajews befästningar. De officiella redogörelserna för handeln och sjöfarten under år 1855 äro offentliggjorda och lemna ett i hvarje hänseende tillfredsställande resultat. Exportvärdet uppgick till 97.364,655 , då detsamma föregående året uppgick till 97,184,726 och är 1853 till 98,933,781 . Således har exporten efter två krigsårs väldiga ansträngningar så godt som ieke minskats. Hvad införseln angår, så kan man äfven i afseende på den knappt märka någon förändring, och allt sammantaget, kan man väl påstå att hvarken Englands utländska eller inländska handel lidit af de fientliga valen eller krigsrustningarne. Englands hjelpkällor äro genom kriget så litet uttömda att ett par fredsår skola vara tillräckliga att åter inbringa hvad det utgifvit af sin öfverflödiga rikedom. TYSKLAND. Preussen. Afven korrespondenter från Berlin tro sig kunna berätta att Ryssland skall vara benäget ingå till och med på yrkandet om rasering af Nikolajews fästningsverk. I herrehuset ha förslag blifvit väckta om straffens skärpning och särskildt om prygelstraffets återinförande. Huset har i så måtto understödt detta förslag, att det efter en liflig debatt beslutat förvisa förslaget till regeringen att tagas i närmare öfvervägande. Det går, som man ser, alltjemt framåt i Preussen! Herrehuscet har beslutat en framställning till regeringen, att hon måtte tillse att vid den förestående revisionen af den tyska vexelstadgan inskränkningar måtte göras i rättigheten att utgifva vexlar, hvilken rättighet uppgifves för närvarande skola mycket missbrukas. Från Stettin berättas att utur laboratorium i fort Leopold blifvit bortstulne 3 kistor, innehållande 3000 minickulor, hvilka tjufven lyckats utpraktisera oaktadt en post stod på vakt vid byggnaden. Weichseln har i år stigit till en ova höjd och på flera ställen anställt stor förödelse. Bayern. En här i landet utkommen ströskrift med titel: Bildandet af ett nationelt parti i Tyskland, en nödvändighet för den LO . . I äarn R sand. pos 1