STOCKHOLM, den 28 Febr. Uteikes korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondent.) Berlin d. 16 Febr. 1856. Situationen har efter min sednaste skrifvelse i det stora hela icke förändrat sig. Preussen har ännu alltjemt den mest brinnande längtan att få komma med på pariserkonferenserna utan vidare förpligtelser för den händelse att freden icke kommer till stånd. England och Frankrike vilja icke medgifva det, om än Frankrike skjuter fram det engelska motståndet, för att dölja sin egen motvilja. Ryssland har å sin sida ingen liflig åstundan att Preussen skall vara med. Om denna mörka sak har redan något förnummits i tidningarne, men jag kan här tillägga några enskildheter, som ytterligare belysa förhållandet. Ryssland önskar — ehuru det officielt förordat Preussens inlåtande — att det ännu någon tid står utanför, så att det icke inom kongressen må öfvergå till vestern; så att det genom sitt qvarstående utanför må göra det möjligt för Ryssland att inom konferenserna åberopa sig på det frånvarande Tysklands bifall; så att en tilläfventyrs för Ryssland icke rält gynnsam: fred må sakna Europas sanktion ; så att slutligen, i fall kriget åter utbryter, Preussen må stå fullkomligt fritt och icke hafva engagerat sig med vestern, ty Ryssland vet ganska väl, att man icke skall till kongressen inlåta Preussen utan något slags förbindelse från dess sida. Rysslands officiella förord för Preussens inträde står ingalunda i motsägelse till allt detta. Ryska kabinettet förstod fullkomligt, att just dess förord skulle göra vestmakterna misstrogna och skada Preussen. I: tidningarne är allt detta, ehuru blott i försigtiga häntydningar, meddeladt, men äfven flera fakta: existera, hvilka ännu tydligare bevisa Rysslands hemliga önskan att låta Preussen så länge som möjligt förblifva utanför. En från Paris hitkommen diplomat, erhöll jemte bref och. rekommendationer från furstinnan Liewen . det. muntliga. uppdraget till ,härva