Aftonbladet – 23 februari 1856, sida 3

Funderingar öfver ett och annat. 1. Få svenskar känna att Sverge on gång haft tll gäst Thaddeus Kosciusko, polska republikens store öfverfältherre, denne man, hvars suck: Finis Polonize! blef en öfver hela verlden återljudande dödsklagan öfver hans blödande fosterland och dess förlorade frihet. Af de tre röfvare-despoterna var Polen utstruket ur staternas längd, egande knappast namnet öfrigt; och förtärd lika mycket af kroppsliga lidanden, orsakade från blessyrerna och ryska fängelseluften, som af sin själs tungt arbetande minnen och dena aggande hopplösheten, hade den ädle polacken anträdt sin frivilliga landsflykt till nya verlden, sedan czaren i sitt popularitetssökande under tronbestignisgens smekmånad funnit för godt att icke taga hans lif, Arstiden afskräckte icke pilgrimen. I början af Januari månad år 1797 anlände han till Åbo, i den grad, enligt hvad en tidning der berättar, förkrossad till kro pen genom de grufveliga sår, han i sista striden förvärfvat, att han ej sjelf kunde röra sig, utan måste bäras.... Hela vår stad., heter det vidare, stolt att inom sig, ehuru hastigt, få innesluta en af tidehvarfvets störste män, var förlägen om sätt att visa honom sin aktning. Hans sjuklighet hindrade honom att nyttja len svenska gästfrihetens tillbud och beto största delen af stadens invånare nöjet att få betrakta dens ansigte, hvars företag de följt med beundran och smärta. Under väntan på äglighet att fortsätta sin resa öfver hafvet till Stockholm, hvilade han här; och såsom Achil