Aftonbladet – 21 februari 1856, sida 3

BLANDADS ÄMNEN. Kejserlig vagga. I ett bref från Paris den 4 dennes till Iadpendance Belge meddelas några detaljer om den vagga, som hufvudstaden ämnar förira det väntade kejsarebarnet. Den är bestämd att i smak och verklig skönhet öfverträffa den ryktbara vagga, hvaruti konungen af Rom hvilade. Vaggan erhåller formen af en båt, som utgör förnämsta emblemet i staden Paris vapen. I framstammen utbreder en örn af silfver sina vingar. På bakstammen håller staden Paris tornbekrönt, öfver hufvudgärden, en kejserlig krona af silfver, från hvilken förhängena nedfalla. Denna figur är omgifven af tvenne barn, prydda det ena med hjelm, det andra med oliveblad och föreställande kriget och freden. De tre statyerna äro af silfver, deras storlek half naturlig. Båten hvilar på tvenne dubbelkolonnetter, ställda den ena vid hufvudet, den andra vid fötterna och förenade med hvarandra genom en lång balustre. Kolonetterna äro af rosenträ, prydt med blad och löfverk af silfver Vaggans fötter, äfvensom balustern, som sammanbinder dem, äro helt och hållet af silfver. Sjelfva vaggan är af rosenträ med utskärningar, hvarifrån utgå de lagergrenar och löf af silfver, hvilka nästan helt och hållet betäeka densamma. På hvardera sidan har man anbragt tvenne medaljonger af blodfärgad jaspis, ganska rikt infattade och bestämda till plats för emblematiska figurer. Under den list af rosenträ, som omgifver båtens hela öfre kant, sträcker sig ett genombrutet galleri, sammansatt af löfverk och ornamenter i silfver. Detta galleri är på midten af hvardera sidan afbrutet af en sköld i silfver med D. M. kejsarens oeh kejsarinnans vapen på en grund af emalj. Från denna sköld utgå guirlander af silfverblommor, hvilka, nedgående ända till. midten af båtens sida, sträcka sig under jaspismedaljongerna och ansluta sig, den ena till framstammen, den andra till bakstammen; hvilket sålunda afbryter det annars enformiga i båtformen. Vid bakstammen, hvars hörn äro prydda med vingade sirener i silfver, uppbär en rik sköld af samma metall med grenar af lager oeh oliv, kring hvilka staden Paris devis, skrifven i gyllne bokstäfver på emalj, upprullar sig, stadens vapen, likaledes emaljeradt och prydt med en corona muralis. De dubbla förhängena äro af spetsar och blått siden, broderadt i guld. — Zinkgravyr. Inför franska vetenskapsakademien förelade hr Becquerel den 7 Jan. en berättelse om ect nytt slags upphöjd zinkgravyr, som tyckes vara i märklig grad egnad att lösa problemet om en metod att ersätta träsnideriet. En italienare, hr Devineenzi, hade, enligt D. B., förevisat akademien en uppfinning, kallad elektrografi, och akademien uppdrog åt ett utskott (Beequerel, Seguier och Chevereul) att skaffa sig närmare bekantskap med uppfinningen och afgifva betänkande derom. Utskottet har med största noggrannhet granskat hr Devin cenzis hela procedur och dennas resultater, och Becquerel yttrar sig uti sin rapport derom med största belåtenhet; utskottet förklarar sig öfvertygadt, att hr D:s uppfinning är af verklig betydenhet för konsterna. Hr D. använder för sin gravyr ginkplåtar, som förut göres skrofliga med finsiktad sand. På den skrofliga zinkplåten tecknas med litografiskt bläek eller krita, hvarefter plåten först doppas i ett svagt afkok på galläplen och sedan i gummivatten. Sedan bläcket eller kritan derefter borttagits med terpentinspiritus, såsom i litografien, fuktas plåten och öfvervalsas med en fernissa, bestående af asphalt, torkande linolja, terpentinoeh lavendelspiritus. Denna fernissa fäster sig blott på de delar af plåten, der ritning finnes. Den fernissade plåten lemnas att torka 12 till 15 timmar, efter hvilkas förlopp man först går öfver honom med en borste, doppad i en mycket svag lösning af svafvelsyra, och derpå doppar honom i en lösning af kopparvitriol om 15 graders värme, medan man samtidigt i samma lösning införer en kopparplåt af samma storlek som zinkplåten och förenar begge plåtarne med en liten kopparremsa. På de icke med ritning försedda delarne af zinkplåten utöfvar lösningen en både kemisk och galvanisk inverkan, medan de delar, på hvilka fernissan fästat sig, bli alldeles orörda, och redan efter 4—8 minuters förlopp erhåller man sålunda en relief, som kan tåla att afdragas i vanlig boktryckarpress. Utskottet har låtit på zinkplåt kopiera en utmärkt gravyr efter Raphael, hvaraf 800 exemplar