Aftonbladet – 20 februari 1856, sida 3

säga de och jag tror det) äfven, afi nackhattarne, hvilka lemna den ömtåligaste delen af hufvudet — hjessan — till pris för luftens menliga inflytelser. När det onda väl blir öfverståndet, komma tvifvelsutan nackhattarne åter på gamla stället; ty — invända mina fruntimmer — de brukas af både bättre och sämren,. Till hämmande af det oförnuftiga modet hemställer jag, och många med mig, vördsammast, om deras högvälborenheter skulle täckas söka tillfälle, att framställa denna angelägenhet för D. M. Drottningen och Enkedrottningen samt D. K. H. Prinsessorne, med det underdåniga förslag, att högstdesamme måtte behaga stadga inom de resp. hofven en för årstiden lämpligare hufvudbeklädnad, då man kan vara fullkomligt öfvertygad att nämde beklädnadssätt genast efterapas af så bättre som sämre, d. v. s. af så väl excellensfruar som vaktmästarefruar och symamseller, de der alla vilja apa efter det högsta i samhället, hvad moder beträffar, och hvarige nom både tandvärk, hufvudvärk och mång anno: värk förekommes. Önskligt vore ock, att en sådar reform komme till stånd före sommarsolståndet, så att den icke komme att likna reformen med saltoch spanmålsimporten, hvilken H. M. Konungens rådgifvare påtänkte och tillstyrkte först då den i anseende till årstiden ej kunde realiseras och således blef fruktlös. Severus Sincerus.