Aftonbladet – 18 februari 1856, sida 2

Det är klart, att hvarje sträfvande hos Sverge, att ka sin linieflotta, skall åtföljas af ett likartadt sträfande hos Ryssland.Men det är likaledes klart;att tyssland, äfven vid jemförelsevis mindre ansträngingar, städse skall få öfverhanden uti detta sträfande, dels emedan det redan har så stort försprång, eh dels emedan dess resurser äro så betydligt mycet större. Om äfven svenska folket besluter sig ill att genom oerhörda uppoffringar sexdubbla den uvarande marinbudgeten, hvarigenom densamma med et dubbla kommer att öfverstiga det nuvarande anlaget för landtförsvaret, samt härigenom efter 20 rs tid förmår sätta i sjön en flotta af 20 linieskepp, å har det derföre ingen säkrare garanti för sin sjelftändighet, emedan Ryssland på samma tid med vida nindre ansträngning kan skaffa sig en flotta af 30 inieskepp eller mera. Äfven om den ryska Östersjöottan under innevarande krig skulle förstöras, hvilset likvisst ännu icke skett, torde det dock vara tvifvel nderkastadt, huruvida vi mäkta uthålla täflan med yssarne att skaffa en stor linieflotta. Wrågan får ikväl, em denna händelse inträffar, en något föränrad natur, hvilken det då kan vara tid att närmare indersöka. Genom ofvanstående tror förf. sig hafva bevisat öljande: ) Att Sverge för den summa M. B. föreslagit, nemligen 3 millioner årligen; blott kan bygga och underhålla en flotta af 6 ä 7 linieskepp med motsvarande antal fregatter, ångfartyg m. m., hvilken flotta visserligen torde vara af lagom storlek, för att af oss med dugligt sjöfolk kunna bemannas, men som dock alldeles icke mera än den närvaraude är i stånd att bestrida den ryska :herravaäldet: i Östersjön, emedan den, äfren efter lägsta beräkning, är trenne gånger underlägsen densamma. ) Att den af M. B. föreslagna flottan, 20 linieskepp m. m., så vida den skall vara fullt duglig och tjenstbar, årligen kommer att kosta omkring 9 millioner, hvilken summas uppbringande, äfven om 3 millioner kunna anskaffas på det sätt M. B.angifvit; likväl förutsätter en ökad direkt skattebevillning af 6 millioner, d. v. s. nära på hälften af statsinkomsternas närvarande belopp, en börda, som svenska folket nu alldeles ieke är i stånd att bära, och svårligen iden närmaste framtiden torde blifva. ;) Att, äfven om svenska folket förmådde anskaffa en sådan flotta, dess sjelfständighet derföre ej vore säkrare garanterad, emedan ryssarne alltid med jemförelsevis mindre. ansträngning förmådde bibehålla sin flotta vida öfverlägsen till antalet, hvilket är afgörande, då man icke hos svenska flottan kan förutsätta någon inre öfverlägsenhet, som jemnar olikheten i styrka, hvaraf följer, att herraväldet i Östersjön (med särskildt afseende på Sverge) fortfarande kommer att tillfalla ryssarne. ) Att följaktligen de ansträngningar vi göra, för att öka vår linieflotta, svårligen kunna leda till målet — en säker garanti för fäderneslandets sjelfständighet — hvarföre de äfven, om oekså icke alldeles gagnlösa, likväl tills vidare torde böra skjutas åsido, för att lemna rum åt andra, hvilka lenina en säkrare borgen för nämnde ändamåls uppnående. Emedan vi således icke kunna göra sjöförsvaret starkt nog att värna fäderneslandets sjelfständighet. å följer deraf helt naturligt, att vi måste hålla oss sill landtförsvaret, hvars förmåga i detta hänseende örf. ofvan försökt att ådagalägga. Då viicke hafva råd att på en gång underhålla ett starkt sjöoch landtförsvar, måste vi välja det, som med minsta uppoffring lemnar mesta utsigten till framgång samt, sedan valet en gång är gjordt, konseqvent oeh utan vankelmod fullfölja det såsom riktigt pröfvade systemet. Landtförsvarets förstärkande och kompletterande kosta vida mindre ansträngningar och erbjuda vida mindre svårigheter, emedan här mycket är undangjordt, än nybildandet af ett starkt sjöförsvar, der högst obetydligt finnes att bygga på. Huru myeket nyttigare och mera vinstgifvande kunde icke t. ex. de ofvan omtalde 1,400,000 riksdalerna användas, om de såsom ordinarie anslag lades till landtförsvarets budget, i stället för sjöförsvarets! I sednare fallet finge vi blott några liniskepp och fregatter mera hvarmed i det hela ingenting vere vunnet; i dej förra deremot kunde vi inom kort tid fullända vårs fästningar oeh börja anläggningen af nya, genom ökad öfning och lämplig organisation göra beväringsarmen, som nu egentligen blott existerar på papperet till en verklighet, samt höja lönerna för befälet jemte fordringarne på dess vetande oeh kunnande mn. m. d., hvarigenom försvarets kraft och till följd deraf vissheten om sjelfständighetens bibehållande ; betydlig mån ökades. et sista kapitlet, som kallas slutord, innehåller en likaledes behjertansvärd och fosterländsk betraktelse om nödvändigheten att afsc huru stora bördor ett land under freden kar bära för sitt försvarsverk, för att ega tillräck: liga krafter i behåll för de utomordentliga an strängningar som erfordras när det gäller at värna dess sjelfständighet emot ett påkommande anfall. Enhvar som läser denna skrift, skall deri finna samma varma, men tillika lugna och passionsfria sökande efter sanningen, som de sistlidet år utkomna Studierna, och dervid finna nig erkänsam mot författa. ren för den möda han gjort sig med ämnets utredning, på samma gång som man likväl efter slutet deraf måste ännu lifligare önska, att den konjunktur, som den nuvarande brytningen mellan Ryssland och vestmakterna hade öppnat till möjligheten af en mindre oroande ställning för vårt land, icke måtte än. das med en fred, sådan som den, hvilker tyvärr, på grund af de fem punkterna, sy nes mycket vara att frukta. FE — Posttidningen meddelar följande rege ringsbeslut : Chefen för kongl. eivildepartementet har, under d 31 sistl. Januari, till vederbörandes förständigande meddelat KK. M:tsbefallningshafvande i länen, att emligt k. danska justitiedepartementets tillkännagif vande, hvilket blifvit hos K. M: i ministeriel vä