Aftonbladet – 16 februari 1856, sida 2

han har föröfrigt isynnerhet gjort sig berömd genom den stora mängd af: medaljonger, byster och statyer, i hvilka han framställt förgångna tiders stora män eller förevigat bilderna af samtidens utmärktaste personligheter. -Bfter revolutionen 1848 spelade han en politisk rol och blef landsförvist efter statskuppen 1852. Han gjorde sedermera en resa till Grekland, men: hans kraft var bruten genom de mödosamma arbetena och häftiga politiska passionerna, och han var redan vid 60 års ålder en nästan alldeles kraftlös och utlefvad gubbe. Återkallad till Frankrike afled han der i Januari detta år. Gallait har nyligen fulländat en större nistoriemålning, framställande drottning Johanna den galna, som omfamnar : sin gemåls, Philip den skönes lik. Den. belgiska konstkritiken uttömmer sig i loford öfver detta arbete och beklagar, att det kommerej att stanna inom landet. Taflan är nemligen målad på beställning af drottningen i Holland. I engelska tidningar omtalas mycket ett könstverk som : kejsar Napoleon till nyårsgåfva skänkt drottning Victoria: ett album af flera aftister, innehållande episoder från hennes resa till och vistande i Paris. Infattningen af dessa teckningar är ytterst dyrbar och smakfull. Detta album har koståt kejsaren 3000 guiner. Akademien för de sköna konsterna uti Gent här utskrifvit ett pris för en ,historia öfver bildhuggarkonsten i Belgien från kristendomens införande ända till slutet af det 18:de århundradet. Priset är en medalj om 500 francs värde. Bland de i österrikiska konstföreningen i Wien exponerade konstverk har på sednaste tiden uppmärksamheten företrädesvis vändt sig åt ett stort bataljstycke af Albrecht v. Adams, framställande slåget vid Novara i Mars 1849, hvilken blifvit beställd och till generalfälttygmästaren baron v. Hess skänkt af de staber, regementen och kårer, för hvilka han varit eller är chef. I Rom. afled nyligen en utmärkt tysk bildhuggare, Kummel, född i Baden och allmänt aktad för sin talang och sina personliga egenskaper. EA — Sparrisfrö såsom kaffe, I stöd-af Liebigs upptäckt, att sparris innehåller samma egendomliga ämne som kaffe och tå, nemligen mtein, beredde en engelsk konstgartner af späda sparrisskott kaffe, som dock hade en alkalisk smak. Derefter använde han mogna sparrisfrön till kaffeberedniag. Dessa skola rostade och malna hafva gifvit ett starkt doftande kaffe, hvilket svårligen kunnat skiljas från det finaste Mokkan. (Tidskr: för Sv. Landtbr.)