snara alerstallalluc. LITTERATUR. Hygiea. Medicinsk och farmaceutisk månadsskrift. Adertonde årgången. N:o 1, Stockholm 1856. Det nyss utkomna första eller Januarihäftet af denna månadsskrifts adertonde årgång, innehåller följande artiklar: 1:o Berättelse om undervisningen vid kongl. Karolinska medikokirurgiska institutet under år 1855 (af hvil. ken berättelse en kort öfversigt redan lemnats uti N:o 36 af denna tidning); 2:o Koleraepidemien i Sverge år 18354, af dr T. Wistrand; 3.0 Lithiasis vesicalis (blåsesten) efter i blåsan inträngd främmande kropp; litotomi (stenskärning); helsa. Fall meddeladt af prof. C. Santesson; 4:o Tetanus (stelkramp) i följd af kastration, af dr H. Texier. Meddel. af prof. Fr. Lundberg; 5:o Praktiska notiser från utlandet, redigerade af dr C. G. Grähs, samt 6:o Förhandlingar vid Svenska läkaresällskapets sammankomster den. 18 December 1855 samt den 8, 15 och 22 Januari 1856. Af berättelsen om koleraepidemien i Sverge 1854 finner man, att sjukdomen detta år visade sig på ungefär lika stor landsträcka som under 1853, nemligen nordligast i Westerbotten (Umeå) och sydligast i Skåne (Lund). Under denna epidemi företedde 16 af rikets län sjukdomsfall af kolera, ehuru likväl endast 4, nemligen Stockholms, Upsala, Gefleborgs och Malmöhus län, voro i någon anmärkningsvärdare grad af sjukdomen angripna. Farsotens duration i hela riket kan räknas från den 13 Augusti, då de första sjukdomsfallen anmärktes på Hisingen och vid Holmesunds lastageplats i trakten af Umeå, till d. 15 Januari 1855, då sista kolerafallet inträffade i Lund. Sjukdomen uppgifves hafva visat sig i 80 socknar (städerna inberäknade), bland hvilka icke mindre än 46 företett så få sjukdomsfall, att deras antal i hvardera icke uppgick till 5. I hela riket förekommo inalles 3038 sjukdomsfall med 1212 dödsfall, så att öfverhufvud endast 0,9 eller icke fullt 1 person af hvarje tusental af rikets befolkning insjuknat, och 39,8 eller icke fullt 40 af hvarje tusental sjuke aflidit. I Stockholms stad dog hvar 166:te af befolkningen, i Upsala län hvar 344:de, i Stockholms län hvar 902:dra, men i alla öfriga län vida mindre. Ibland städerna voro 19 angripna af kolera. Af dessa hade likväl icke mindre än 10 så få sjukdomsfall, att deras antal icke uppgiek till 20 i hvardera, och i ytterligare 4 knappast öfversteg 50, så att endast återstående 5 städer företett sjukdomen i någon svårare grad. De högsta talen insjuknade komma nemligen på Stockholm . . . 1438 Upsala. . 705. Waxholm med fästningen . 110. Lund . . . . . 109; i ingen af de öfriga städerna har sjukdomsfallens antal uppgått till 100. Högsta relativa sjuknummern företer Upsala, nemligen 101,3: på hvarje 1000 invånare. Af de ofvannämda 3026 sjukdomsfallen med 1212 dödsfall tillhörde 2562 sjukdomsfall med 996 dödsfall städerna, hvadan alltså för alla landsocknarne tillsammans återstå endast 464 sjuk-. domsfall med 216 dödsfall, utvisande detta i medeltal endast 7 sjukdomsfall med 3 dödsfall på hvardera af de angripna 61 landsocknarne. Tidskriften visar sig i år uti en prydlig tyografisk skrud och utgifves numera på hrr P. A. Norstedt Söners förlag. Årsberättelse om botaniska arbeten och upptäckter för år 1851, tull Kongl. Vetenskapsakademien afgifven den 31 Mars 1852 af Joh. Em. Wikström. Stockholm 1855. P. A, Norstedt Söner. Det var utan tvifvel en af framlidne friherre Berselii åtminstone för vårt land och för vår bildning icke minst inflytelserika förtjenster, att han i så många hänseenden bidrog till K. Vetenskapsakademiens u vidgning och ställande i närmare samband med allmänheten. Genom hans egna utmärkta föredömen och genom hans påyrkande röjdes, sedan han blifvit dess ständiga sekreterare, en allt mera stigande, en allt mera följdbringande verksamhet i! det lärda samfundet — och han kunde vid sitt fränfälle med sanning och stolt glädje siga, att han i och genom Vetenskapsakademi..n 1 högre grad än någon annan i vårt land bofordrat tidsemlig bildning.