ELSFECES FFPCEECI-LEFEEL Vid utläggning af en jernbana genom Skaraborgs län, likasom i allmänhet der landet på tvenne sidor begränsas af hafskusten eller våra segelbara insjöar, anser jag att banan så vidt ske kan efter längden bör läggas midt emellan dessa vatten, på det att befolkningen och industrien på båda sidor af banan deraf må draga en någorlunda lika fördel. Att denna princip icke hos länets invånare gjort sig mera allmänt gällande, torde till en del härleda sig från den omständigheten, att berget Billingen på flera mils längd ligger i midten af länet och skiljer detsamma i tvenne hälfter. Om detta berg icke funnits, så hade banan af länets invånare sannolikt icke blifvit föreslagen i annan riktning än efter provinsens ungefärliga medellinie, i den trakt som berget nu intager; ty det hinder, som denna bergshöjd lägger emot förbindelsen emellan östra och vestra orterna, har naturligtvis till stor del vållat den strid som uppstått om jernbanans förläggning på ena eller andra sidan deraf. Af den förut åberopade kartan synes, att de ifrågavarande tvenne banorne blifvit utstakade den ena vester och den andra öster om länets medel-linie, eller öster och vester om Billingen. Principen att föra stambanan midt emellan tvenne tillgränsande segelbara vatten, Wettern och Wenern, har således här af lokala skäl måst öfvergifvas, och valet mellan östra och vestra sidan af detta berg måste derföre bestämmas dels af kommerciella, dels af andra här nedan anmärkta förhållanden inom länet. Att provinsens städer och strandsocknar intill Wenern, som hafva en kort och jemförelsevis föga kostsam vattenväg till Göteborg, äro bättre lottade än staden Hjo oeh strandsocknarne intill Wettern, med sin långa och kostsamma transport genom Göta kanal, öfver Wenern oeh vidare till Göteborg, torde icke kunna emotsägas. Genom uppoffring af ett par millioner rdr har Trollhätte kanal blifvit öppnad för de landskap som angränsa sjön Wenern, och det synes mig derföre, både ur statsekonomisk synpunkt oeh med afseende å rättvisa emot Skaraborgs läns invånare, i allmänhet vara mindre lämpligt att lägga stambanan vester om Billingen, således närmare mot sjön Wenern än Wettern och på detta sätt genom både jernväg och en redan tillvägabragt ändamålsenlig vattenkommunikation gynna vestra delen af länet på bekostnad af den östras intressen. Den östra delen af länet med städerne Falköping och Sköfde hemta till större delen med dryg kostnad sina förnödenheter och afsätta äfven till hufvudsaklig del sin spanmål på städerne utmed Wenern, förnämligast Lidköping, och transportera således sina varor tvärt öfver länet. Detta visar huru mycket högre transportskostnaderne från Göteborg genom kanalen måste vara till Wettern än Wenern. Frakterna sjöväg till och från Göteborg äro vanligen dubbelt dyrare för Wettern än Wenern, och kanalafgifterna äro två och en half gånger högre. Vestra stambanans anläggning genom östra delen af länet skall jemna detta missförhållande i afseende på östra och vestra delarnes olika lätthet att för billigaste pris underhålla sina förbindelser med vestra kusten. Vintertiden kommer Göteborg sannolikt icke att emottaga och magasinera all den spanmål, som denna årstid från Westergötland är att tillgå för export på våren och sommaren; Lidköping och hamnarne utmed Wenern blifva väl allt framgent upplagsplatser för den säd som produceras i deras grannskap, och hvars utskeppning icke ifrågakommer förr än öppet vattem inträffar på de inre farlederne, hvaremot all säd som produceras i mellersta och östra delen af länet under alla årstider måste blifva föremål för transport på jernväg. Westergötlands spanmålsmarknad har dessutom för dess vestra del otvifvelaktigt en framtid på Norge, ty både svenskar och norrmän arbeta alltjemt på förbindelser emellan de båda rikena i detta syfte. Östra Billingsbanan skall naturligtvis i högre grad än den vestra komma att höja kulturen i den delaf länet som ligger emellan Billingen och sjön Wettern, en trakt som förut saknar kommunikationer, jemförliga med vestra länets; den skall derigenom också åt fosterlandet bereda ett nytt fält för industrien samt öka folkets välstånd oeh förkofran på detta fält. Exempelvis vågar jag i underdånighet anföra, att om man i förevarande fråga ville inhemta yttrande af dem bland Göteborgs handlande som intressera sig för landtbrukets framgång, och hvilka i Westergötlands utveckling, förbättring af dess jordbruk och folkets förökade välstånd se ett bland medlen för vidgandet af stadens handel, huruvida de anse en bana öster eller vester om Billingen vara den gagneligaste, skulle deras utlåtande troligen utfalla för den östra, emedan de vestra delarne af Skaraborgs län redan förut med nuvarande kommunikationer kunna till billigt pris besörja sina produkters afsättning i Göteborg, hvaremot den östra delen, i saknad af lika goda och billiga transportvägar, efter en jernbanas öppnande åt detta håll, skulle komma att förse deras marknad med nya varor, ech ett plus derigenom uppkomma i deras handel Genom det redan anförda har jag haft nåden upplysa, att länets befolkning, på hvardera sidan om banan, jemnare fördelas genom den östra än vestra linien. De nu anförda skäl för vestra stambanans anläggning öster em Billingen och med detsamma öster om länets medel-linie visa, att en landsort undantagsvis kan ega eller framdeles erhålla en af befolkning, odling och industriella förhållanden beroende medellinie, som skiljer sig från den geografiska; något som vid utläggningen af våra jernbanor ieke bör förbises. Den jemförelse, som jag nu i underdånighet haft nåden framlägga emellan de båda projekterna till vestra stambanans riktning genom Skaraborgs län, har till största delen haft afseende på länets mera enskilda intressen; men då utläggningen af denna bana i ena eller andra riktningen, efter min underdåniga åsigt, äfven har en högst vigtig inflytelse på den rörelse som längs de förenade södra oeh vestra stambanorne, allt ifrån Skåne till hufvudstaden, kommer att uppstå, så torde det tillåtas mig, att i unlerdånighet få fortsätta jemförelsen mellan östra och vestra Billingsbanorne, med hufvudsakligt afseende till det allmännas intressen. Södra stambanans förening med den vestra. Med södra stambanan menar jag den hufvudbana som, utgående från Malmö, kommer att mot norr fortlöpa genom Småland till Jököping och vidare till len punkt inom Skaraborgs län, der den lämpligast kan förenas med den bana som skall sammanbinda söteborg och Stockholm. Af de undersökningar, vilkas resultater redan i det föregående blifvit i inderdånighet framlagda, inhemtas, att östra Billingsvanan endast är 5550 alnar längre än den vestra, amt att om södra stambanan förenas med den sistvimnda i närheten af Ulleneds kyrka, så blir den .5,139 alnar längre än om den vid Fahlköping förvindes med den östra. Vid anslagets beviljande för vestra oeh södra stamvanornas anläggning synes den grundsats vara antasen, att dessa banor äro de för riket vigtigaste och le som först böra bringas till fullbordan; oeh tänker nan sig en sammanhängande jernvägslinie utlöpande rån Malmö, hvilken genom Småland och Jönköping örenas inom Skaraborgs län med en annan från Göeborg, och att dessa sedermera genom midten af andet fortsättas till hufvudstaden, så har Sverge med letsamma onekligen erhållit den mest gagnande ommunikationsled som med våra jernvägar torde unna åstadkommas. Att en så stor oeh kostsam nläggning först efter flera års förlopp kan blifva ullbordad och i sin helhet framkalla det dermed syftade gagn, är ganska gifvet, men under tiden orde det icke vara likgiltigt huru jernvägsbyggnalen anordnas och fortsättes, och då ändpunkterna för ödra och vestra stambanorna nu kunna anses vara