Aftonbladet – 11 februari 1856, sida 1

TG PN TRE OR EIN NARE ORSAK PET RANK gifna obestridliga förhållanden kunna vi ej gilla, att en bank har mer än ett syftemål, och det är bankrörelses bedrifvande. Det skulle derföre varit oss synnerligt välkommet, om hrr bankstiftare hellre tagit till sin ledning inhemsk erfarenhet än utländska mönster. Vi hafva haft nog af bankinrättningar med rörlig grundfond och ansvarslösa delegare. Så beskaffade voro de från början af detta århundrade sorgligt beryktade diskonterna. Vidare yttra petitionärerna, att ,med ledning af vunnen erfarenhet några ändringar blifvit vidtagna. Om så stor erfarenhet vunnits under de tre år förslaget legat i god roi finansdepartementets arkiv, huru ofantliga framsteg i bankvetenskapen äro ej då att förvänta sedan banken kommit i gång. Hvarföre då cj åtnöjas med att begära oktroj på tio år? Slutligen åberopa petitionärerne: Rikets senast församlade Ständer, och England,. Det torde likväl blifva svårt nog att närmare visa, hvarigenom Rikets Ständer gjort sig förtjenta af en sådan tillvitelse, som att hafva förordat upprättandet af dylika banker som den ifrågavarande: Tvärtom hafva Rikets Ständer, både i det diskuterade förslaget till lag för enskilda sedelutgifvande banker och uti föreskrifterna i banko-reglementet rörande filialbanker, på det allra bestämdaste ådagalagt, att de icke allenast önska bibehållandet af den solidariska ansvarigheten, utan äfven att de vilja bereda alla möjliga lättnader åt de enskilda bolag, som för bankrörelses bedrifvande upprättas på denna grund. Hvad åter England beträffar, så förvänta vi att petitionärerne härmare behagade angifva, hvilka erfarenhetsrön de i denna väg derifrån inhemtat. Under förklarande, det vi lifligt önska upprättandet af enskilda banker, såväl i hufvudstaden som å andra orter, tillåta vi oss uttrycka den förhoppning, att de aktade män, som i detta företag nu deltagit, vid närmare begrundande finna det lämpligare att återvända till det fullkomligt lagenliga, än att fortgå på den bana de beträdt, äfven om de skulle ega inflytande nog, att med sig förknippa högre intressen, som för sina syftemål icke tveka att göra lex in casu och bevilja den sökta oktrojen. Vi återkomma till några hufvudsakliga delar i förslaget till bolagsreglor, som igenfinnes å annat ställe i bladet. Petitionens ordalydelse är följande: S. A. K.! Den tid, som förflutit sedan Eders Kongl. Maj:ts nådiga stadfästelse söktes å förslag till bolagsreglor för Stockholms handelsaktiebank, har nogsamt vitsordat det allt mera känbara och äfven allmännare erkända behofvet af en bankinrättning i den syftning nämnde förslag afser; men gifver tillika vid handen, icke blott att åtskilliga föreslagna tidsbestämmelser nu mera sakna tillämplighet, utan också att några mer och mindre väsentliga stadganden 1 afseende å bolagets organisation och vilkoren för dess verksamhet lämpligen böra, med ledning af vunnen erfarenhet, gifvas förändrad lydelse. Af dessa anledningar omarbetadt förslag till bolagsreglor våga vi härmed underdånigst öfverlemna, under anhållan, att Eders Kongl. Maj:t täcktes derå meddela nådig stadfästelse. Efter hvad i fråga om denna bankinrättning tillförene blifvit underdånigst anfördt, deraf vi våga åberopa så väl föregående underdåniga ansökningar om nådig fastställelse af bolagsreglor för en handelsbank härstädes, som ock den underdåniga promemoria undertecknad Hamilton i ämnet ingifvit, torde någon närmare utveckling af skälen för de nu föreslagne bolagsreglorne icke vara erforderlig. Dock utbedja vi oss att, i afseende å sjelfva arten af ifrågavarande bankinrättning, få underdånigst er inra, hurusom meningarne om lämpligheten och lagligheten af dylika inrättningar under de sednare åren undergått märklig förändring till fördel för förslaget, helst icke blott den af Eders Kongl. Maj:t nedsatta finanskomit, utan äfven sista riksdagen otvetydigt gifvit tillkänna den åsigt, att icke-sedelutgifvande enskilda banker lämpligen kunna såsom aktiebolag organiseras — en åsigt, som äfven i England, der solidariska bankbolag länge egt sina varmaste försvarare, åter under sista tiden vunnit allmännare erkännande. Med djupaste etc.