Aftonbladet – 7 februari 1856, sida 3

Funderingar öfver ett och annat. I Framåtskridandet kan visa sig i många olika riktningar. En klass hos oss, hvilken länge hyllat den gamla slentrianen och först under allra sednaste tiden frigjort sig ur farsoch farfarskonservatismen, börjar allt mer och mer framstå med högre vyer i sin verksamhet för det allmänna. Vi mena trädgårdskonstens idkare, dessa framtidens representanter, hvilka, om de fortfara så som de begynt, snart skola intaga ett värdigt rum bredvid den pånyttfödda åkerbrukande befolkningen — att icke nämna byggmästarne, ty... hvad dem angår, lära nog de, såsom korporation betraktade, förblifva i sin bekanta sjusofvare-slummer intill domedag. Sedan en tid har hr Knut Forssberg, en yngre medlem af Gartnersällskapet, men en af de utmärktaste, haft hos sig samlade hvarje söndagsförmiddag sina ännu yngre kamrater i yrket; dels från trädgårdsföreningen, dels från landtbruksakademien, äfvenscm några andra elever, för att åhöra en följd af framställningar om trädgårdskonsten i alla dess riktningar till landets båtnad. Det muntliga föredraget, liffullt och varmt, åtföljes af praktiska tillämpningar med ritstiftet och cirkeln. Under dessa föreläsningar — berömvärda redan för egen del, men så mycket mer som de meddelas kostnadsfritt — har man varit i tillfälle att se en smakfull planritning i stor skala öfver Norrköping, utarbetad af hr Forssberg efter uppdrag från auktoriteterna derstädes. Denna planritning, hvilken nyligen afgått till sin bestämmelseort, afser stadens förskönande till så väl dess inre delar som dess närmaste omgifningar med hänsyn hufvudsakligen på den s. k. arkitektoniska trädgårdskonsten — och detta icke ensamt för nutiden, utan med blicken riktad framför allt på kommande tider. Så finner man platsen bakom Carl-Johans-torget förvandlad till en prydlig square, hela staden omsluten af en fyrdubbel alle (boulevard), stränderna vid strömmens inoch utlopp upptagna af parkanläggningar med trädgrupper, buskpartier, gräsmattor och korsande promenader i engelska stilen, allt så anordnadt att det icke allencst nu bildar ett harmoniskt helt, skönt och inbjudande, utan ock kommer att göra det i än högre grad och förenadt med stor ekonomisk vinst, i samma mån som staden styckar och under bestämda vilkor åt enskilta personer försäljer eller utarrenderar större eller mindre andelar till villor och lustgårdar enligt den plan, som kartan bestämmer ur den praktiska synpunkten. Denna karta är den andra i samma väg som utgått från hr Forssbergs hand. Den första, också beställd af vederbörlig auktoritet, gäller Kalmar och låter den gamla unionsstaden, der den ligger på sin ö, närmast omgifvas af en boulevard och der utomkring på uppgrundningarne förskönas af smärre anläggningar för olika ändamål. De urmodiga vallarne få alltså maka åt sig för hr Forssbergs nyskapande förmåga. Detta gör utförandet kostsammare än Norrköpings-projektet och torde för det mindre samhället fördröja omstöpningen, hvilken emellertid, sådan den visar sig på papperet, utgör ett mönster af smak i anläggningsväg. Norrköping och Kalmar äro de nyaste föredömena i afseende på ifrågavarande företagsamhet till det allmännas båtnad: de hafva Pp ett berömvärdt sätt efterföljt Göteborg och Malmö, att icke i detta fall nämna Gefle, Jönköping och det eljest konservativa Upsala. Då man sålunda ser den ena landsortsstaden efter den andra akta på tidens tecken och gripa dess vingar i flykten, der den framilar omstöpande allt, hvad skall man då säga om hufvudstaden, denna centralpunkt, från hvilken all god gåfvar först och främst borde komma ?