Aftonbladet – 6 februari 1856, sida 2

— Mot slutet af förlidet år meddelades i Aftonbladets följetong några skildringar ur det amerikanska hvardagslifvet af en utmärkt amerikansk författare. Vi införa nu de återstående berättelser, som höra till samma serie; hvilken fått titeln Amerikanatne i hvärdagslagn. — Från Eksjö skrifves den 1 Februari: Genom kungörelse, som sistl. söndag meddelades i Björkö och Höreda kyrkor, uppmanar hr ryttmästaren Hultenheim på Fredriksberg i Kalmar län de af ortens invänare som intressera sig för en jernvägsanläggning från Döderhultsviks nya ståd till Hvetlanda, att onsdagen den 6 Febt. kl. 11 f. m., sammanträda i Hvetlanda, Teckning till undersökningskostnaden för detta lika nyttiga söm störartade arbete hår med den värmå åf såväl Kålmar läns som Östra härads possessionater omfattats, att undersökningen kan när som helst påbörjas. Sträckningen skulle blifva längs Emmådalen, der jemn yta underlättar arbetet och minskar kostnaden: . — Lurendrejeriet a vesträ kusten. Man läser i Halmstadsbladet för den 30 Jan. : , Enligt berättelser från: enskilda personer, som vi hafva erhållit, har i trakten af Falkenberg under förliden vecka förefallit en batalj mellan lurendrejare deh tulltjenstemän, som bevaka kusten deromikring: Denna trakt har under flera år varit ett tillhåll för lurendrejare, som i ej ringa skala hafva drifvit detta nesliga yrke och som ej en gäng hafva skytt att gripa till våld, när. deras tilltag voro på vägen att misslyckas. Under de förra åren har lurendrejeriet hufvudsakligen bedrifvits med manufakturvaror m. m. dylikt, men på den sednaste tiden och särskildt denna ång var det fråga om bränvin. :Tulltjenstemännen hade fått kännedom om förhållandena öch: hade sammanträffat för att mota och förhindra detta ofog. Vid den förstå anträffningen kommo de uti besittning af de lurendrejade bränvinskärlen, men de kunde ej. behålla dem, utan lureodrejarne togo dem tillbaka. Men en annan gång kort derefter gick det både hetare och bättre till. Då hade. tulltjenstemännen fått reda på andra bränvinskärl, och. lurendrejarne ville äfven då betaga dem frukten af denna upptäckt, men tulltjenstemännen försvarade sig och sitt byte så väl att lurendrejarne måste rymma fältet, med förlust af en och annan finger: När förhållandena blifvit närmare kända, sköla vi återkomma härtill och Komplettera denha vår berättelse. Saken kommer säkert att behandlas vid domstol, och vi Önska att lurendrejarne ,då måtte få allvarlig näpst, på det att denna handtering, som i denna trakt har utspridt så mycken demoralisation, måtte kunna stäckas och stäfjas. ———— — Om ett nyliger i Carlstad hållet landtmätaremöte berättar Wermlandsposten: Det möte med länets hrr landtmätare, som började å härvarande provinslandtmäterikontor sistlidne måndag den 28 dennes oeh var -talrikt bevistadt, lärer fortsatts till oeh med onsdagen, då detsamma upplöstes. unik ant nye Huafvudsakliga förhandlingarne dervid angiago: att förste landtmätaren granskade, godkände, eller till omarbetning genast återlemnade den af hvarje landtmätare upprättade redogörelsen för de embetsgöromål; hvarmed han under sistl: året varit. sysselsatt : att bringa till enhet åsigterna om stillämpningen af allx under ;sedrare, tiden utkomna; landtmäterietrörande författningar, cirkulärer och formulärer, äfvensom i öfrigt diskutera dej olika händelserna som förekommit vid mera invecklade och svårare förhållanden i skiftesärendena. Dessa diskussioner skola hafva varit, särdeles lifliga, och komma troligen att medföra väsentlig nytta, i thy att åsigterna blefvo sammanjemkade uti flerfaldiga förhållanden, derom de förut vårit delade. Äfven lära hrr kommissionslandtmätare uppsatt och underskrifvit en till Kongl. Maj:t ställd underdånig ansökan om erhållande af löner på stat, grundande sig petitionen hufvudsakligen derpå, att, då landtmäteriet först inrättades och en landtmätare utsändes åt hvarje län, statsmakterna förunnade dessa lön på stat, motsvarande deras åliggande att lemna till arkiverna ett revonoradt exemplar af hvarje landtmäteriförrättning. Detta förhållande fortfor intilldess landets befolkning och uppodling så tilltagit, att 3:ne landtmätare för hvarje: län syntes-otillräeklige, då det bestämdes, att ytterligare tillsätta så många, som behofvet påkallade förjhvarje län,fför att, tillika med de 3:ne med lön försedde; arbeta endast mot åtnjutande af det arfvode, som skulle af jordegaren bekostas, och hvilket väl, enligt då gällande taxa oeh tidsfordringar, kunde, med jemn arbetstillgång, föda sin man; men dock numera, sedan fordringarne på den lönlöse landtmätarens bidrag till landets statistik och geografi stigit till den höjd, att hans halfva tid åtgår till renovationer och redogörelser åt det allmänna, eller staten, det tyckes böra öfverensstämma med rättvisa och billighet, att staten äfven består dem en årlig lön, helst så rundligt tilltagen, att arfvodestaxan kunde för jordegaren något nedsättas. a Major Fredrik Ridderhjerta. Vi meddela här nedan efter Gottlands Läns Tidning nägra utdrag ur lektor Söderbergs minnesteckning af den gamle finske krigaren: . . oFillhörande ett adligt hus, hvilket på fädernet härstammade från , kornetten vid lifregementet Gabriel Bobeck ), som adlades 1720 under namnet Ridderhjerta, samt. på mödernet från ätten Morgonstjerna, föddes den man, hvars stofthydda vi. nu inviga åt grafven oeh förgängelsen, d. 12 Okt. 1768: af fadren ryttmästaren J. Fr. Ridderhjerta och modren MN. Kjellberg, Den. äldste bland 10 syskon och 6 bröder, ingiek den unge Ridderhjerta, efter att i föräldrarnes hus häfvå njutit enskild undefvisning, vid ej fyllda 17 årsålder år 1785 såsom sergeant vid köbgl. Vestmanladässregemente::; I. deniia egenskap åtföljde han, vid krigets utbrott 1788, regementet till Finland, der hand; 3 Aug. sämma år bevistade den svenska, under general Siegroths befäl ställda ,armåfördelningens Jandstigning vid Prackila herregård, en half mil från Fredrikshamn. Såsom befälhafyare för 20 man med 2:ne fältkanioner, hvilka såsom förstärkning. blifvit tilldelade, förtruppen under öfverste Pfeifs, gjorde Ridderhjerta sin första lärospån 1 Krigets skola. Sedan striden meden fientlig infanteribataljon här varat från midnatt till fråm mot, morgonen, gingo, trupperna åter ombord och afseglade ,till Borgå. Kort derefter, eller d. 29 Sept. 1788; konstituerades Ridderhjerta, af då varande generalissimus, H. K. H. hertig Carl, till fändrik. — Snart placerades han vid den jägarebataljon, som under öfrerstelöjtn. Drufvas befäl i början af Okt. s. å.