Aftonbladet – 4 februari 1856, sida 2

dt, 9282 t:r sill, 16,868 tir stenkol 8 cinders rn. m. ch hafva 163 fartyg om 7047 läster under året indlarerats. Eiporten har bestått af 90,259 t:rspantHål; hvaraf 33,943 t:r hafra, 125 t:r potäter, 221 t:r lingon, 76 ir tjära, 60 st. spiror, 9100 tolfter plankor och bräler, 372 par åror, 24,800 st. tegelsten, 2002 skE tål m. m., på Portugal, England, Frankrike, Belrien; Holland, Damnark och Norge; och hafva 191 t. fartyg om 7296 läster, deribland 23 engelska, 2 hannoverska, 2 holländska, 5 danska och 53 norska, utklarerats. Brutto-tulluppbörden har uppgått till 52,927 rår 16 sk. bko. Stadens egna fartyg äro visserligen få, men till detta tullkammardistrikt hörer en skärsårdsflotta, bestående af 180 st. välbyggda och välseglande fartyg om 30—89 läster eller tillsammans af omkring 7560 läster, idkande en lönände fraktfart på Portngal, Frankrike, England, men synnerligäst emellan Norge och Danmark samt öfriga Östersjöhamnar. Denna flotta sysselsätter omkring 900 sjömän, kända för duglighet oeh erhållande sin första och nödiga intellektuella utbildning i yrket vid en af hr pastor Bruhn på Fiskebäckskihl omtänksamt inrättad navigatiohssköla: Storsjöfisket, som bedrifves med 28 stycken större däckade båtar, har under året varit ganska gifvande; men premietagare uppfylla ieke den dem åliggande skyldighet att insalta fisken om bord, utan bringa sålunda, efter 8 3 14 dagars utevaro i Kattegat, en till större delen förskämd och stinkande vara iland. Af hithörande fartyg hafva tvenne förolyckats, men deremot hafva några inköpts och 9 stycken nybyggts. Ett holländskt och ett gottlandsfartyg hafva under svåra stormar sönderslagits mot vår klippiga kust; men blott ett mindre norskt fartyg undergått haveri, ett förhållande, som länder befälhafvarne å våra skärgårdsfartyg till största heder och inbringar dem förtroende i främmande hamnar. Revieret hit till staden underhålles medelst muddring till 10 fots djup; lastageplatserna utvidgas, och förbätträde stenmurar uppföras å Risåns stränder. Stadens folkmängd, som år 1854 utgjorde 3798 per soner, har under året ökats med 96, eller utgör nu 3894 personer, hvaraf 57 idka en lönande minuthandel, förenad med grosshandel efter ortens behof. Förutom 3:ne ångbrännerier och vanliga handtverkerier finnas inom staden och i dess grannskap endast följande fabriker, neml. ett sockerbruk, en lackeringsfabrik, ett pappersbruk; ett borstbinderi och ett bäjerskt ölbryggeri. På Malmön utanför Lysekihl finnes ett fördelaktigt kändt större stenhuggeri. För öfrigt må nämnas Munkedahls jernbruk samt Torps och Wågsäters sågverk, hvilkas produk ter utskeppas från Saltkällan, samt Kolleröds jern bruk, hvars välkände ståltillverkning numera häri från utskeppas på Portugal.