Aftonbladet – 2 februari 1856, sida 1

idsgatan; I N. G. Söderbergs, b:0 12 vid Storgatan; äen. Under 16 sk:r banko införes ingen annont, sn stR SEDER RETT OR befattning han dock nu lärer skola lemna för att öfvertaga den nyinrättade inrikesministeren för helstaten. :Om Bang såsom administrativ embetsman har meningen varit temligen enhällig; han har alltid varit erkänd såsom utmärkt skicklig, liksom han på detta område visat sig såsom en så afgjord vän af liberala grundsatser att junkrarne och godsegarpartiet ofta mot honom uttalat den stärkaste ovilja. Mindre anseende har han såsom egentlig : politiker, i hvilket hänseende han väsentligen hörer till Christian den åttondes skola, som just icke utmärkte sig genom några grundsatser hvarken i nationelt eller konstitutionelt hänseende. De ministerer, till hvilka Bang hört, ha äfven haft en temligen olika karakter; Novemberministeren 1848 och den nuvarande kunna väl, då man tager i betraktande de förändrade tidsomständigheterna, sägas stämma temligen öfverens, men de stå båda i motsats mot den reaktionära och innationella Januariministeren 1852. Likväl lärer Bang alltid ha vägrat att deltaga i de egentligen reaktionära stegen, och han ville derföre, lika litet som Simony, qvarstanna i Januariministeren, då denna företog sig att för andra gången upplösa riksdagen. Bang skall i afseende på outtröttlig ärbetsförmåga kunna jemföras med norrnfännens Stång, innan denne sednares helsa blef nedbruten. Oaktadt de många praktiska bestyr han alltid haft, har han dock utgifvit betydande vetenskapliga arbeten. Näst efter konseljpresidenten finner man inom det danska geKeimestatsrådet hr Scheel, minister för Holstein och äfven fungerande såbtom utrikesminister: Äfven denne man hade sågom holsteinsk amtman förvärfvat sig anseende för administrativ skicklighet, och han hade under Christian den åttondes regering med mycken ifver motarbetat Augustenborgarnes upproriska planer, hvarför han: också i hög grad förvärfvat sig det egentliga schlesvigholsteinska partiets hat. Då upproret utbröt och preussarne besatte Holstein; flyktade Sdåheel till Köpenhamn; men så väl Marsministeren som den ,derpå följande Novemberministeren visade honom temligen mycken köld och ville icke begagna sig af hans tjenster. Hr Scheel tillhörde nemligen helt och bållet det gamla regeringssystemet, och om han också icke ville veta af något uppror, så vär skillnaden på danskt och tyskt honom dock alldeles likgiltig, ehuru han naturligtvis såsom både till börd och bildning tysk måste mera luta åt den tyska sidan, der frågan om tyskhetens och danskhetens rätt kom i fråga. Dertill kom, att ehuru man allmänt erkände Scheels klokhet och talent, så voro deremot meningarne om hans karakter mycket delade, hvarför man var rädd för att inviga honom i sina-planer; Denna brist på förtroende gjorde honom emellertid fientligt stämd mot de båda nämnda ministererna, och då Tillisch öfvertog administrationen i Schlesvig, utgaf Scheel några s.k. ;Fragmenter,, i hvilka han med utomordentlig bitterhet angrep Tillischs system; specielt såsom alltför danskt. Under den derpå följande regeringen blef Scheel utnämnd til landdrost (landshöfding) i Pinneberg uti Holstein. Scheel blef dock snart oense med den reaktionära ministeren och specielt med sin gamle vän Carl Moltke, som var denna ministers själ eller åtminstone vilja. Då konungen äfven omsider blef trött vid denna ministårs tyranni och mot slutet af 1854 företog en resa till Holstein, blef det der efter all sannolikhet afgjordt, att Scheel skulle bilda en ny minister. Den3 Dec. fick ministeren afsked och Scheel reste dagen derefter till KöpenIhamn, vände sig, efter att ha talt vid kodnungen, till Andre och Hall, hvarefter den nya regeringen bildades den 12 December. För att under: de kinkiga förhållanden som då egde rum få denna minister bildad, var T Scheel mycket vigtig; dels kunde han nemÅligen öfvertaga ministeren för Holstein och l utrikesministeren, de tvenne befattningar, som äro svårast för en dansk regering att få besatta, dels också stod han i mycket vänskapligt förhållande till konungen och hans intimare I omgifning. Sedan Scheel blef minister har ;) han icke förändrat sina åsigter om danskhet I ochstyskhet; tvärtom har nyligen i den offiI ciösa! Berlingske Tidende stätt att läsa en l uppsats om det danska språket i Slesvig, I hvilken efter allt utseende förskrifver sig från Scheel och der de mest tysksinnade åsigter I utvecklas. Såsom utrikesminister har Scheel -J äfven alltid ådagalagt sina tyska sympatier -Joch till följd deraf sin motvilja för en anslätninig till vestiakterna och en innerligare samverkan med de båda förenade skandinaviska rikena uti antinrysk riktning. Preussens ryssvänliga neutralitet har för honom varit ett mönster af statskonst och utan tvifvel har-han gjort hvad han kunnat för att bringa den danska regeringen i så nära förhållanden till den preussiska. som möjligt; och om verkligen, hvilket genom uppgifter från flera hållsynes bekräfta sig, svenska regeringen icke på förhand meddelat den danska något med afseende på den i November afslutade traktaten med vestmåkterna, så törde detta bero på någon närmare kännedem FÖTT fö: MR SR RR