Aftonbladet – 1 februari 1856, sida 2

och såsem förhållandet ännu är i grekiska farvattnen); hålla, fyrar, underhålla bojer oeh prickar på grund, samt anställa lotsar. Liksom hvarje utländskt fartyg får betala dylika afgifter i hamnar, äro de på samma grund skyldige att betala dem för genomfarten. Dessa båda skäl ådagalägga, att Danmark och Sverge gemensamt hafva obestridlig rättighet att upptaga Öresundstullen; och ehuru de. äro de enda,.-hvarpå Öresundstullen kan grundas, kan Danmark dock likväl icke anföra dem, emedan de gälla lika väl för Sverge som för Danmark. Förena de sig deremot dessa makter, att krafva tullen gemensamt, och förbunde de sig att upprätthålla sin rätt, så skulle den svårligen kunna förnekas af de öfriga europeiska nationerna. Derigenom skulle också de båda nordiska makterna blifva mycket innerligare förenade, och derigenom äfven i stånd, att med samnad hand upprätthålla sina rättigheter. Hittills hafva de mäktigaste staterna England och Ryssland ieke rört sig i denna fråga, och de öfriga makterna äro icke farliga för ett fast förenadt Skandinavien. Vi tro att liksom ingenting i England ger patriotismen ett så stort stöd som statsskulden, så skulle ingenting så mycket bidraga att bilda en stor könfedererad skandinavisk makt, som en gemensam Öresundstull. Helt annat blir förhållandet när Danmark ensamt för sig utkräfver tullen, och till och med utkräfver den af Sverge. Exempel på dylika förhållanden uti andra haf saknas icke. När Venedig var i sin välmakt förklarade det Adriatiska hafvet såsom sin tillhörighet, och man känner den stora och praktfulla ceremoni, som i an ledning deraf firades hvarje år, då dogen förmälde sig med detta haf, och kastade vigselringen i dess böljande sköte. Detta öfvervälde af Adriatiska hafvet erkändes äfven af nästgränsande makter, t. ex. af Neapel, Österrike och Ungern. Hellesponten är ännu smalare än Öresund. Leander och Byron simmade deröfver. Den leder till Svarta hafvet, liksom Örestnd till Östersjön. Turkarne hafva således förklarat sig ega rätt att der medgifva eller förbjuda segelfarten, hvilken i afseende på krigsskepp är erkänd af alla Europas nationer; — sednast genom fördraget med England af år 1809 och med de fem stormakterne af år 1841. Men turkarne hafva icke begärt någon tull af handelsfartyg, som segla derigenom. Men om de kunnat neka krigsskepp att genomsegla Hellesponten, hade de så mycket lättare kunnat fordra tull af handelsskepp: ed En annan statsrättlig fråga måste äfven tagas i betraktande, nemligen huruvida de makter, som omgifva Östersjön och Svarta hafvet, vilja erkänna en sådan rättighet åt Danmark och Sverge i afseende på den förra, och åt Turkiet i afseende på det senare, att tillsluta den fria genomfarten och således göra hvardera till ett mare clausum; en fråga, hvarom den lärde Seldenus skrifvit en vidlyftig traktat. Ryssland är hufvudmakten i båda hafven. Och det låter ieke betvifla sig, att i fall denna makt fått framgå i sitt öfvermod, trampa alla: nationers värdighet under sina fötter, såsom hittills, skulle den tiden icke hafva varit aflägsen, då det fordrat tullfri genomfart genom Öresund, samt slutligen befallt stängningen deraf efter sitt behag. Nu mera behöfver det ännu ett halft århundrade för att återkomma i sin fordna ställning. Detta, denna beredelse för hvad som kan hända ett halft århundrade härefter, gör det så mycket vigtigare, att Sverge och Danmark lika och gemensamt beherrska sundet oeh ieke släppa denna stora rättighet ifrån sig. Det.är möjligt att en ny utsigt för Öresundstullens reglering kunde öppna sig vid den fred, som vestmakterna komma att sluta med Ryssland: Det är ett politiskt misstag af Danmark att nu börja underhandlingar härom. Vi förutsätta, att Sverge och Danmark sluta sig till vestmakterna. Dessa böra se, att det är af den yttersta vigt, att Öresund är helt och hållet i de båda skandinaviska staternas makt, nemligen af lika vigt, som att Hellesponten år i ottomanniska portens. Dessa båda äro passen till Europa. Genom dem är Ryssland utestängdt från Europas haf. Om vestmakterna äro kloka, så skola de lemna Öresund åt de båda skandinaviska makterna att bevaka. Detta kan icke ske annorlunda, än att de båda gemensamt upptaga tull af alla makter och deremot förbinda sig att få uppföra en stark fästning på hvardera stranden. Hafvet är olika djupt vid danska eeh svenska kusten, men djupare vid den svenska. På denna sida finner man djupet — räknadt från norr till söder — 12, (utanför Höganäs) 16, 21, 18, 20, 17, 15 (utanför Helsingborg), 13, 14 (öster om grundet Disken 0. 8. v.) 14 etc. famnar. På den danska sidan deremot är djupet blott 15, 14, 12, 12 (utanför grundet Lappen), 10, 9, 11, 7, 12 (utanför Helsingör), 12,10, 9, (vester om grundet Disken), 7,8 etc. famnar. Den naturliga segelleden är således närmare den svenska sidan. : Alla skepp, när de nalkas Helsingör och få en bestämd: -landkänning, äro skyldiga att stryka segel, samt hålla dem strukna 5 minuter. Sker ieke detta, hafva de att vänta kanonskott från vaktskeppet. Lyder ej fartyget -skottens påminnelse, utsätter vaktskeppet en båt, som förföljer det. Om vinden eller strömmen är emot, och det är farligt att nedhissa seglen, måste fartyget afvakta upphissandet af er flagg på Kronoborg, som betecknar tillåtelse att icke stryka dem. Sedan kanonskottet blifvit lossadt, skal en af den högre besättningen (the master or mate med två man sätta sig i en båt och gå i land vid Helsingör, för att göra sin förkluring, som med ed skall bekräftas. Befinnes förklaringen ej nöjaktig så skall fartyget erlägga 5 rdr 20 sk. för hvarje skot från vaktskeppet, samt en dukat för hvarje skott frår den förföljande båten. Kommer fartyget undan, må ste plikten betalas af det handelshus i Helsingör som har dess affärer. TITT — Vid magistratens och femtio äldstes sam manträde i dag har drätselkommissionen blif. vit bemyndigad att i fråga om förvärfvande åt staden af nödigt utrymme från Gejerska husets tomt vid Riddarhuskanalen, för anläggande af en strandgata, vidtaga alla de åt gärder drätselkommissionen finner ändamålsenliga. UTRIKES. Vi ha i dag med de i god tid ingångnö södra posterna erhållit tidningar från Londor af den 24, Paris och Briissel af den 25, Ber lin och Hamburg af den 26 samt Köpenhamr öv 0 TS