Aftonbladet – 24 januari 1856, sida 2

Det är sannolikt, att egarne til de tafior som redan äro sålda icke äro belåtna att sakna dem ytterligare ett halfår, och det är säkert att de artister som icke ha sålt sina taflor äro i högsta grad missbelåtna att ännu icke på lång tid kunna utbyta dem mot detta conditio, utan hvilket man lika litet kan lefvasom måla : taflor.. Denna missbelåtenhet ökas storligen, då man besinnar att såväl målning som ramar lida genom mörkret och möjligen genom fukt. Jag har för en tid sedan hört, Luru Belgiens konung gifvit en offentlig ärebevisning och utdelat icke mindre än 30 ordnar åt de konstnärer och industriidkare, hvilka på. Pariserexpositionen erhållit belöningar: Jag har hört, huru Antwerpen emottagit Leys, :som här fått la grande medaille: dhonneur, huru man. gifvit honom :ett fackeltåg — en ära som icke mig veterligen blifvit bevisad någon konstnär, sedan Andreas! Achenbach anträdde sin konstresa till Rom — huru. man krönte. Leys med en lagerkrans af guld, m. m. g Sedan; dess har: jag med nyfikenhet: eftersett.i tidningarne,; hvilka ärebetygelser regeringen visat de svenskar, hvilka på Pariserexpositionen förskaffat berömmelse :-åt ..det Svenska. namnet. . Vår konst har visserligen icke mycket dertill bidragit, men vår industri deremot har i förhållände till det ringa antalet af-utställda artiklar haft en lysande framgång. Men jag måste hafva hoppat öfver den uppsats, som rört detta ämne, ty jag kan ej, tro det vara möjligt, att vår. regering gjort intet... Upplys mig i detta hänseende, så snart som möjligt! Jag längtar att höra, icke att en middag blifvit gifven för hr kommissarien och -den eller de, hvilka hjelpt-honom att upplocka och på ett smaklöst sätt uppställa våra artiklar, utan att en offentlig äfebetygelse blifvit tilldelad dem, hvilka verkligen på detta fält häfdat det Svenska namnets ära., — Om. det Löfgren-Lundbergskä :bränvinsmåletsskrifves i Skara Nya Tidning: Detta mål (för hvilket Aftonbladet redogjort irättegångsafdelningen , af n:0o..13) har under veckan utgjort ett nästan allmänt samtalsämne: ... Redan innan saken. kom; inför rätta, hade den väckt, ett visstuppseendet dels för händelsens ovanlighbet (ryktet: påstår likväl att .detta försök till eluderanderaf den nya författningen: om bränvinstillverkningens :kontroller icke. är ensamt i sitt slag), dels,för. de ,dervid -komprometterade personernas. skull. :Också ;var tingssalen, då målet förekom, öfverfull af folk; som. med spänd: uppmärksamhet följde -ransakningens gång. Resultatet af denna, uppskof i målet och Lundbergs häktande, är redan omnämndt; oeh då ny undersökning inom kort kommer att företagas, hvarvid fullständigare upplysningar tvifvelsutan skola vinnas, torde det ännu vara för tidigt att yttra sig öfver sakens sannolika utgång eller försöka fullständigt bedömma densammäär juridisk ock moralisk synpunkt. (Emellertid är det som redan förekortmit ieke utan sin märkvärdighet, och det är framför Wlt Okunnigheten både hos Löfgren och Lundberg, som väcker, förvåning, eller tvifvelsmål. Att--en bränneri-idkare så Flitet intresserar sig för sin handtering, att han icke ens tar kännedom om tillverkningens. belopp. under vissa längre tider, utan helt och hållet öfrerlemnar detta besvär åt en annan, då han sjelf likväl bor på tillverkningsstället,. .är säkerligen .en hittills exempellös företeelse. Den, som någon gång stått i närmare Beröring med dylikå fäbrikånter; vet allt för Väl med Kvilket intresse dessa hettar plaga beräkna, vi vilja iekö säga hvarje bränfingstermins, utan hvärje veekas, hvarje dags afkästning oeh vinst. Lägger .man härtill den omständigheten, att Lundberg, i strid. med Löfgrens uppgifna, okunnighet om sakeny påstår protokollsförfalskningen hafva skett på. den sednares -begäran; och att: de vid-ett tillfälle, hvarom -Lundberg pårninde,. . men som -Höfgren ej kunde erinra sig (den sistnärmde-hade tillrätten ingifvit ett skriftigtanförande, hvartill Han vid-domärens frågor enträget hänvisåde) hade:rådgjort öm åtgärden, får den i sig sjelf kinkiga saketiett ännu betänkligare utseende. — Ej mindre öfvvrraskande förekommer Lundbergs påstående att han felat af oförstånd, då han tagit sig friheten att i protokollerna för första bräningsterminen uppföra ett högre tillverkningsbelopp (öfverskottet utgjordes af 900 k:nr) än:som under denna tid verkligen medhunnits och deremot under den sednare terminen antecknat ett motsvarande lägre belopp än det derunder tillverkade. Insåg Lundberg verkligen icke att en dylik: åtgärd var rakt stridande mot de tydliga instruktioner hän i egenskap af kontrollör erhållit och besvurit, och att kronan derigenom gick förlustig den skatt af 300. rdr bko, hvartill den var, berättigad för de -900. k:r;; som . under, sednare bränningsterminen tillverkades utöfver det för denna termin särskildt angifna belopp? Huru doantagligt detta än låter, är dock opinionen i allmänhet stämd till Lundbergs fördel, så vida att man hyser medömkan med en ung man, hvilken, som man vill trö, genom obetänksamhet och lättsinne gjort sig olyeklig. Detta deltagande visar sig ock deruti, att åtskilliga personer af anseende här i trakten hafva, med erbjudande af sin borgen, gjort hemställan hos konungens befallningshafvandeom Lundbergs försättande på fri fot, vid -hvilken hemställan konungens befallningshafvande icke lär kunnat fästa något afseende. —— — Om betydelsen: och vigten af säkra och snabba kommunikationsanstalter ianehåller Norra. Calmar Läns. Tidning en artikel, som väl egentligen närmast afser: ett lokalt intresse, . men derjemte på ett så xlart och praktiskt sätt belyser denna samtidsfråga äfven från dess: mera allmänna sida, att vi tro oss göra våra läsare ett nöje genom att meddela. några utdrag derutur: För att bedömma ett: lands-industriella ståndpunktt och-materiellantillgångar — sett-folks civilisation öch kultur behöfver män endast kasta blicken på dess: komnmiunikationsaänstälter. Äro dessa dåliga; bestå de endast i oxens Eller åsöans fortskaffningsförmåga, då kän män med säkerhet antaga, att folket lefver i. tröghet, råhet och fattigdom. .Ater, äro. dessa, goda, genomkorsas landet i alla riktningar af kanaler. och jernvägar, telegrafer och postinrättningar 1bam:, då ärman förvissad om att finna ett framåtsträfvände, i handel och slöjder lika verksamt, som i vetenskap dekkonst utmärkt, kulturfolk: Kommunikationsanstälterna intaga denna : vigtiga plåts i folkens utvecklingsprocess, såsom bePfordringsmedel för Säval materiella söm andliga intressen, na Hvad har skäpat Englånds storhet och Amerikas rikedom? Kömmunikationsanstalter. Hvad binder kinesep oeh egyptiern. vid träldomens. ok, i fattigdomens, bojor? — Bristen på gemenskap med verlden och dess folk. I Goda kommunikationsanstalter. äro icke mindre nö