Aftonbladet – 22 januari 1856, sida 2

sigtig och möjligen undvika påtagliga anledningar till förebråelser, men den kärlek eller lust för :embetets utöfning, som drager halfva lasset, kommer troligen att mångenstädes saknas; istället för personer med insigter och sjelfständiga tänkesätt, skall man småningom bilda en kår af ögontjenare och lycksökare. Lägger man härtill, att den mnyligen beslutade löneregleringen för landtstatens tjenstemän, åtminstone efter hvad de sjelfva påstå, i allmänhet försämrat i stället för att förbättra deras vilkor, så skall man lätt finna att nästan all uppmuntran framdeles kommer att saknas för dugliga och karakterfasta män att egna sig åt dessa ganska mödosamma befattningar, som dessutom taga verklig duglighet i anspråk. Vi hemställa hvad resultatet af dessa förhållanden kan blifva i en kanske icke så långt aflägsen framtid. Detta borde likväl i någon mån hafva fästat hr inrikesministerns uppmärksamhet innan han till H, M. Konungens underskrift framlade den ifrågavarande författningen, till hvars väsentliga brister i åtskilliga andra hänseerden vi återkomma i nästa artikel.