Aftonbladet – 16 januari 1856, sida 2

— Religiös intolerans. Vi berättade nyligen från Köln, huru den katolska prelaturen der funnit för godt att formligen bannlysa en köpman som, i enlighet med der gällande lagar, inträdt uti civiläktenskap. Vi anföra nu från Wirzburg i Bayern en annan dylik historia, som kan tjena till en jemförelse med de varningar och domar för kätteri och affall soni vår egen hierarki anser vara tillbörliga och nödvändiga och till upplysning för många, huru en dylik papistisk intolerans tager sig ut, då den ses på längre afstånd samt till en erinran derom att påfvedömet icke är förjagadt ur kyrkan derigenom att man förändrar några dogmer och förenklar några ceremonier. Den ifrågavarande tilldragelsen berättas i en skrifvelse från Wörzburg på följande sätt: Hr biskopen har på fjerde adventssöndagen låtit i tvenne kyrkor inom sitt stift, i Wiesentheid och i Stadelscharzach förkunna bannlysning öfver 10 personer, tillhörande två på nämnde orter bosatte familjer, emedan de förkasta den katolska kyrkan och dess läroembete, beskylla henne för villfarelse i hennes vigtigaste lärosatser, vägra att erkänna den enligt kyrkomötets i Trient beslut affattade trosbekännelsen och i stället. bilda sig sjelfva sin tro på grund af åtskilliga af den katolska Kyrkan redad mångfaldiga gånger fördömda irrläror och kätterier och svärmiska drömmerier, och slutligen efter fört loppet af den sista, dem till afsvärjande af deras irrläror beviljade betänketid, med en mun och till och med genom sin egenhändiga underskrift uttryckligen förklarat, att de hårdnackadt vidhålla sin lära.n