Aftonbladet – 5 januari 1856, sida 3

-miterade, att tillfälle till de gamla språkens lärande blifvit numera beredt uti ett större antal att derstädes förse sig med de råvaror och fald oupphörligt tillväxer; och för att hon må oc ITänBySsKA. i Det visar sig af allt detta, tillägga ko-1 skolor, än tillförenes. Vi skola härnäst återkomma till några ytterligare utdrag ur den innehållsrika berättelsen. Återblick på Verldsexpositionen, af Mickel Chevalier. I. Det är slut på Isoleringssystemet isom bandelspelitiisen. (Forts. från gårdagsbl.) Under en lång följd af år bar det i de flesta stater varit handelspolitikens förnämsta ögonmärke, att instänga industrien inom det egna landets gränser. Man tvingade henne verktyg hon använder, liksom med de för den arbetande personalen nödvändiga födoämnen; i utbyte deremot medgaf man henne uteslutande rättighet att förse den inhemska marknaden med dess behof. Detta system stod i rak motsats till en högre lag, i kraft af hvilken nationerna, genom skiljaktigheten i de särskilda luftstreckens alster och genom olikheten i de särskilda folkens fallenheter på samma gång som likheten i deras böjelser, inbjudas att idka handel med hvarandra, för att sålunda gemensamt bidraga till allmänt välstånd; Då man tvang hvarje folk att hemma hos sig producera hvarje sak, för att vara l sig sjelft neg, liksom den öfriga verlden ejl funnes till, förgrep man sig på en af de tackraste känslor försynen nedlagt i vårt bröst, iden nemligen, som bjuder oss att betrakta jalla menniskor som bröder, hvilkas bestämjmelse. det är att oupphörligt komma till hvarjandras: hjelp; man arbetade på att utplåna jnågra af de på samma gång mest sunda, uppjhöjda oeh nyttiga begrepp, som i en lycklig jendrägt bekräftas af både religion och veteniskap, nemligen begreppet om menniskoslägItets enhet och om hela jorden såsom ett enda elt, till hvilket hvar och en af menniskors ibarn har sina rättigheter, med vilkor att han ierlägger sin tribut af arbete. j Det bör erkännas, att detta system framiställde sig under färger, som smickrade en ädel och oförgänglig känsla — patriotismen, som man dock var alltför snar att anse såjsom liktydigmed hat till utlänningen, med jett hat så beskaffadt att man till sin egen skada: utsträckte det från personerna till sjelfiva handelsvarorna. Det omhuldade en åsigt, isom i dag är i förståndigt folks ögon intet nnat än en villfarelse, den nemligen som framställer guldet och silfret såsom det högsta. goda: då man tillstängde sitt eget land iför utländska varor, smickrade man sig nemigen med att draga dessa metaller till sig såsom betalning för hvad man kunde sälja ko utlänningen. — Dessa båda illusioner gjorde: systemets framgång. Man bör ock erkänna, att genom utestängandet hf främmande jordbruksoch fabriksalster har det bidragit att i flera stora stater bppväcka en mängd vigtiga industrigrenar och att sålunda vidga fältet för det nationella arbetet. . Sannt är likväl att dessa eröfringar i He: flesta fall blifvit dyrt köpta; ty de utfändskavarornas: utestängande har efta skapat : monopol för de inhemska fabrikaterna iller befriat dem från tvånget att oaflåtligt ullkomna; sina tillverknringssätt, och i cna om andra fallet är det konsumenten, d. v.s. kllmänheten, som för ett öfverdrifvet pris fått betala de saker han behöfde. Men det var alla fallen af de eröfringar som qvarstå, och med hvilka man i längden finner sig belåten, blott .man kompletterar dem : med ett godt bris. I Det återstår nu att veta, em i våra dagar let nationella arbetets utveekling låter förena ig med de otaliga band som äro egendemliga För. isoleringssystemet. Under: sakernas närarande, skick: har man de atarkaste skäl att vifladerpå och att tvärtom tro att de skransor hvarmed hvarje fölk omgördat sina gräner, från att vara ett skydd för det inhemska rbetet,. snarare blifvit ett hinder derför. enna anmärkning gäller mera Frankrike än ågot-annat land, detta må nu härleda sig af de synnerliga framsteg för hvilka den franska industrien utmärker sig-och den kraft hvared hon sträfvar att intaga en betydande lats på verldsmarknaden, eller deraf att isoeringssystemet derstädes, under tryckningen f krigiska passioner, utvecklat mg till: en ådan lyv af skrankor och hinder, att man i hvarje annat land förgäfves söker sett motktycke dertil. I Den rikedom oeh den storhet, som i våra agar utmärker fabriksindustrien, innebär fullt illräekliga: skäl för att hon hädanefter må, tan afseende på hvarifrån de förskrifva sig beh utan hinder af några tullar, föree sig med 3 särskilda slagen af råämnen, hvilkas mångbga lika vidsträckt frihet i valet af sina verkyg och maschiner, som af uppfinnarnes snille upphörligt omskapas och förbättras, än i det ena än i det andra landet, så att det ej finhes något land som i detta hänseende ej har hågot att låna af utlänningen: Och hur är det möjligt att utan förlust uppträda på verldsmarknaden, der: alla industriens makter täfla ått afsätta en. massa af produkter, så framt man icke är utrustad med denna dubbla förmåga, åtminstone från det ögonblick då de flesta störa) stater nära nog oitskränkt medgifvit den åt, sina landsmän? ; Det finnes en sanning, som efter 1789 öfvergått till politisk grundsats, ehuru man sedan dess ej alltid haft den i nog friskt minhe, den. nemligen att en regerings högsta lag och förnämsta ögonmärke bör gå ut på att söka förbättra den stora mängdens lott ett system af åtgärder; omfi alla dess olika sä Der