Aftonbladet – 4 januari 1856, sida 4

— Bikunzea På Fåröna i Wånga ftörsamling bor en man, som genom sin utomordentliga ieklighet att sköta och handtera bin förvärfvat tillnamnet bikungea. Öfrerjägaren Grån bär också upp detta namn, ty han besitter en förvånande Bakt öfver nämnde djur och anställer med dem en mängd operationer, som det ej vore rådligt för någon annan att försöka. De nästan sagolika berätfölserna härom skola säkert af mången dragas i tviftelsmål, hvarföre det är red. ett nöje att kunna bekräfta deras sanningsenlighet medelst offentliggörandet af nedanstående benäget meddelade uppsats. Få personer i vårt land torde grundligare hafva studerat bien och deras hushållning eller ega större Sueklighet i deras handterande än öfverjägaren Grån här 1 lånet, hvadan han för flera år sedan erhållit ea större medalj såsom belöning och uppmuntran. Haktadt sålunda Grens förtjenster i förenämnde afseende redan längesedan äro af vederbörande erkända och af allmänheten till en del kända, torde likväl en något utförligare redogörelse för mannens sätt att gå till våga ej sakna intresse. Grån slagtar sällan bien, utan drifver dem antingen i nya kupor, och det hvilken årstid som helst, eller slipper dem in på gamla för att göra dessa ännu starkare. Denna drifning sker ej efter gamla metoden, då man sätter en tom kupa öfver öppningen i taket af den gamla och medelst rökning tvingar bien att krypa genom detta trånga hål upp i den öfrerst stående kupan, utan verkställes genom