Aftonbladet – 4 januari 1856, sida 2

det stär -på kadettbeloningsjettonerna. Utan tvifvel vore det bäst om akademien sjelf finge välja sin direktör årligen, och en underdånig framställning derom vore just nu åpropos. — Från Wien skrifves af den 19 December till Börsenhalle: r Sverge har biträdt den af de allierade i Deeember yttrade åsigt angående de fyra punkternas fredsprogram, oeh har beslutat att likasom Österrike låna sitt moraliska stöd åt vestmakternas sak: Man försäkrar, att Sverge för detta ändamål till alla sina diplomatiska agenter i utlandet afsändt en not, hvaruti det förklarar sin afsigt vara att medverka till den stora europeiska frågans lösning derigenom att det ansluter sig till vestmakternas sätt att betrakta saken. Baron Manderström, Sverges minister i Wien, och som anlände hit i förgår, har i går haft en lång konferens med grefve Buol, och kort derpå ett samtal med baron Bourqueney. Baron Manderström har äfven uppehållit sig några dagar i Berlin och der haft vigtiga konferenser med svenske ministern general Mansbach, hvilken han här efterträdt. Från Wien skrifves den 20 December till Augsburger Zeitung: Man försäkrar, att i dag till franske ambassadören anländt en depesch från Paris bestämd att meddelas utrikes ministern, oeh hvari Frankrike uttrycker sin afsigt att framhärda i sin energiska ställning emot Ryssland och yttrar sig på samma gång om den med Sverge afslutade traktaten på ett sådant sätt, att Sverges kooperation emot Ryssland kan för vissa eventualiteter anses för säker. Man finner, att vestmakterna väl äro benägna att upptaga klara och passande förslag från Rysslands sida, men ingalunda att taga initiativet i denna sak. — Vi meddela ytterligare några utländska blads omdömen rörande fördraget med vestmakterna. Morning Advertiser tager sig af den svenskfransk-engelska traktaten anledning att tala temligen spefullt om den stora vigt och de stora förhoppningar man på alla håll fästat vid Canroberts sändning till Stockholm och Köpenhamn, — om den entusiasm, som omgaf honom under hela hans resa, om den stora uppmärksamhet, för hvilken han var föremål från resp. hofvens sida o. s. v. Derpå yttrar sig bladet om sjelfva traktaten sålunda: Efter en skiekligt uttänjd tystnad, har Monitören ändtligen afslöjat för oss det stora mysteriet med den skandinaviska traktaten. Upphofsmännen dertill håfva onekligen gjort sig förtjenta af sina Serafimeroch Blefanterordnar, om oekså fördraget ieke helt och hållet innebär det skandinaviska förbund, hvarom Times ordat för oes. Det är en traktat, när allt kommer omkring, som har bra mycken likhet med traktaten af den 2 Deeember, hvilken afslöts med vår trogne vän oeh allierade Frans Joseph, oeh som har vårit så förmånlig för oss, en traktat på hvilken de stora vestmakterna tyekas hafva särskildt privilegium. Här anförer Advertiser, traktatens hufvudbestämmelser och fullföljer derpå: Sådan är traktaten. I hufvudsaken är den en garanti för Sverge. Frankrikes och Englands regeringar köpa dess neutralitet med förbindelsen att försvara det. De ikläda sig ett nytt ansvar, nemligen det att beskydda Sverge, och sjelfva Qvid pro qvo å Sverges sida består helt enkelt deruti att det skall göra England och Frankrike den äran att låta dem veta, när vi äro i behof af deras hjelp. Detta är ju ett riktigt mästerverk, en riktig diplomatisk kraftyttring, men det är ieke något fördrag om ett offoch defensift förbund mellan Skandinavien och vestern. Sådant fördraget är, är det otvifvelaktigt ett godt fördrag. Det erkänner å Frankrikes och Englands sida skyldigheten att försvara Sverge, och det sätter en bom för Rysslands diplomatiska eller militäriska inkräktningar. Men det är utan båtnad för oss, utan mehn för Ryssland i den närvarande striden, ty Sverges och Danmarks neutralitet var förut en fait accompli, och Ryssland lär icke vilja söka gräl med Sverge, så länge det är inveckladt i ett trefaldigt Krig mot Turkiet, Frankrike och England. Om den du undertecknade traktaten hade blifvit uppgjord utan så stora anstalter, skulle den: vunnit ett allmänt erkännande; med den upplösning pjesen nu fått stöter den nog mycket på fars. Artikeln i Morning Advertiser, hvilken såsom man ser går ut på att förringa värdet af traktaten, har funnit sådan nåd för den ryska Le Nords ögon att den i detta blad in extenso aftryckes. Engelska torybladet Press tror, att dess läsare skola med tillfredsställelse genomgå ordalagen i det fördrag, som nyligen blifvit afslutadt mellan Sverge och vestmakterna, samt anmärker i anledning af de sistnämdas löfte om skydd, att detta ostridigt är den lämpligaste metoden att emotstå Ryssland. Bladet yttrar vidare: Det är försammandet af detta system man får tillskrifra, att så många mindre stater i alla tider blifvit offer för sina mäktigare grannar. Det är endast genom ett fast beslut att bibehålla mindre stater i deras integritet, som europeiska jemvigten kan beraras. De utgöra, likasom Europas smedelkläss, ett bålverk emot enväldet å ena sidan och republikanska öfverdrifter å den andra. Hvad de Skandinaviska stammarne angår, är det för oss en särskild tillfredsställelse att finna, huru en sund politiks fordringar äro desamma som dem hvilka stamförvandtskapens band ålägga oss, och som bekräftas af dessa nationers geografiska läge. Att emot de moskovitiska armeernas ytterligare framträngande uppresa en ogenomtränglig vall borde nu snarare vara ett föremål för vesterns statsmäns omsorger, än borttagandet af de områden Ryssland redan förvärfrat. Inskränkt inom sina närvarande gränser är det oskadligt (sie!), men låt det blott en gång framtränga till Atlantiska hafvet i norr och till Medelhafret i söder, så skulle Europas oberoende vara allvarsamt hotadt. Viglädja oss uppriktigt åt att finna det gamla Skåndinaviska blodet på vår sida. Detta blod är det bästa i verlden. MNorrmanniska stammarne hafva än aldrig förlorat sin öfvervigt i krig; oeh då nu våra nordiska bröders politik blifvit så öppet lagd i dagen, kunna vi utan svårighet stäfja Rysslands öfvervigt i Östersjön. Slutligen må anmärkas, att England med den lifligaste glädje måste helsa hvarje åtgärd, som åsyftar att gifva det stora förbundet en mera protestanses SAKOTA EEE ARANDA SEE DARE METTE SKATT NS z-. oe? we .