Aftonbladet – 3 januari 1856, sida 2

enskommelse emellan vestmakterna och Sverge, och derföre är det en vigtig politisk vändning, att denna garanti nu verkligen är gifven. Hädanefter skall vestmakternas inflytande i hela Skandinavien vara afgörande; man bör ob-: servera att dessa nordliga trakter inom kort tid blifva skådeplatsen för de största tilldragelser. : I Derefter fäster Nationalzeitung uppmärksam, heten derpå att kriget rycker de tyska gränserna allt närmare, och erinrar om huru ! det tillgått vid förra koalitioner. Tyskland och Sverge hafva Östersjön gemensam, på hvilket haf en svensk flotta af 20 linieskepp och fregatter jemte mindre fartyg kan användas. Emellan Tysklands och Sverges intressen, ifall deras statsfördelar rätt förstås, förefinnes en afgjord gemensamhet och solidaritet. Såsom ett bevis på denna solidaritet anför den demokratiska organen att Napoleon, då han i oklok rancune och retad af Gustaf IV:s legitimistiska griller. förband sig med Ryssland emot Sverge, 1807 ryckte guvernementet Bialystok från Pressen och lemnade det åt Ryssland samt ett år derefter tillstadde ryssarne att bemäktiga sig Finland. En annan liberal berlinertidning, Volkszeitung, anser äfvenledes fördraget såsom ett första steg, på Kvilket de öfriga allt efter omständigheterna skola följa, och antager att Sverges motförbindelser innefattas i separatartiklar, hvilka tiden skall afhölja. Det är icke blott bland allmänheten man är öfvertygad om hemliga artiklar till fördraget. Äfven i de diplomatiska kretsarne försäkrar man att en del af fördraget ännu icke blifvit offentliggjord. Ni finner af allt detta hvilken stark sensation denna diplomatiska tilldfagelse framkallat, och jag kan förklara att den i alla oberoende kretsar var en glad sensation. För någon tid sedan skref jag till er att Bunsens Zeichen der Zeit, som andas den renaste tolerans, på högsta ort blifvit väl upptagen. De anfall som de feodala hoftidningarne rikta mot boken stå någorlunda i motsägelse härtill. Äfven hr Stahl vill utgifva en broschyr emot detta manifest för den tolerant kristliga riktningen. Kreuzzeitungspartiet brukar likväl icke så lätt våga sig fram då det vet sig vara desavoueradt ofvanifrån. Men saken förhåller sig på följande sätt: Då Bunsen förberedde sin bok, så meddelade han planen till densamma åt konungen, som icke hade något att invända mot hierarkiens bekämpande, ja, förklarade sig nöjd dermed; hans maj:t förstod nemligen med hierarkien den katolska. De andligas beteende på sednare tiden hade väckt missnöje, äfvensom proklamerandet af en ny dogm (den obefläckade aflelsen) erinrat om anspråken på infallibilitet under Innocentii III:s och Gregorii VII:s tider. Bunsen gladde sig åt detta bifall och skref sin bok; första bandet emotsvarade den förväntan man vid hofvet hyst. Iandra bandet gick Bunsen likväl längre och fördömde med skarp kritik äfven den protestantiska hierarkien i dess ofördragsamhet och medeltids utväxter. Detta instämde mindre med den herrskande åsigten, och derigenom förklaras fullkomligt det sedermera mot boken högt yttrade klander. De för depeschaffären i Potsdam häktade betjenterna innesluta sig ien besynnerlig tystnad och vilja icke uppgifva med hvilka de stått i förbindelse. Jag veticke om jag nämnt för er att hr v. Niebuhrs betänkliga ögonsjukdom till stor tillskrifves det bekymmer denna affär förorsakat honom. Den, somstviflar på att preussiska landet midt under våra junkrars kontrarevolutionära fälttåg inom sig har och förstår bevara äkta frön till ett konstitutionelt lif, bör lätt kunna komma till en bättre öfvertygelse genom den storm som nu framkallats af högerns offentliggjorda program, i trots af den undertryckta pressen och polisens vaksamhet. Detta proram är så ytterligt reaktionärt affattadt att de liberala bladen icke våga af fruktan för presslagen vid detsammas bekämpande meddela dess mest energiska uttryck. Programmet vill återgå till 1807 och bortslita den SteinHardenbergska perioden från vår historia. Junkrarne tro, att valen utfallit till deras fördel och vilja begagna tillfället. Vi skola få se om kamrarne skola våga följa dem i nöd och lust, förneka hvad två generationer förvärfvat och slå det öfvervägande flertalets opinion i ansigtet. z parse — H. M. Enkedrottningen har låtit utdela 40 famnar ved bland fattiga till Julhelgen, och lät H. M:t derjemte, på Nyårgaftonen, till fördelning bland per