Aftonbladet – 29 december 1855, sida 1

AMERIKANARNE I IVARDAGSLAG, tad fee BLLER SKILDRINGAR FRÅN SKOGARNE OCH PRAIRIERNA ). En Författaren till Sam Slick Gud vet hur-det kom sig, men villebrådet var sällsynt hvart. vi Kommo, och, ju längre vi färdades, dess sällsyntare. blef det. Sedan vilemnaät nybyggena hade vi blott dödat nog för att! nätt.och jemt lifnära oss sjelfva och hade ej. ens endå mark i-behåll. Som väderleken var gynnsam, beslöto vi att gå framåt ända till dess: vi skulle. råka på bufflarnex tillhåll, det måtte nu.vara hvar som helst; men hvarje aftön fänn oss allt.längre aflägsnade. från nybyggena: och sefterallt utseende lika aflägsna från wvillebrådets, tillhåll... Sällän hände det dotk tatt-vicalle,samlades för att uppslå vårt lägeroom iqvällarne; vutan att; någon hade någönting medasige Men aldrig skall jag förgätadenbförstasäfton,vi alla samlades i det tomma dägretckring. vår. eld och lyssnade till hvars och ens berättelse om huru icke allehastvintet) villebråd blifvit: dödadt, utan icke ens:onågot syntsitill., Vi begynte trö att vi hoppatoisgalen tunna och att, det. Kånske vöre bäst att återvända hem; en . sobDåvdetta förslag gjordes; emottogs det med gäckeri; ooh man, svarade att, då vi kommit så långt, var det aldrig att tänka på att vända om. ;, Hvad. skulle de säga der hemma när vi berättade. att vi låtit, skrämma Oss af första qväll vi, somnat utan mat? Och dessutom var det ju högst tröligt att vi skulle finna villebråd i morgon; bufflarne måste finnas någonstädes ; der, på slätterna, och vi skulle ) Se A: B. n:r 296, 297, 299 (Bih.), 302 och 303.