Aftonbladet – 28 december 1855, sida 1

bakan, fortfor den gamle mannen och kröp till kojs igen. Men vi få lof, far. Vi ska göra upp en stor eld och sätta . en hejdundrande stek åt er när vi komma hem, sade gossarne och begåfvo sig i väg. Gamle Bill blef rosenrasande för att gossarne lemnade honom, tog ett skutt ur sängen, satte på sig en tjock rock, gick ut till vedtrafven, högg ett halft lass ved, bar in den och tände upp en oerhörd brasa. Derefter värmde han helt behändigt sina fötter, klädde af sig, skuttade upp i sängen igen och skickade öfver till squire T. för att be honom komma och — skrifva hans testamente. Squiren tog papper med sig och f si af, men ipnomde st ett Er om franska bränvin han je derhemma, vände han om och fyllde dermed en qvartersbutelj för att uppehålla modet medan han skref sin gamle väns testamente. Han fann gamle Bill sängliggande och med största otålighet väntande honom. Godt, squire — det är snart ute med gamle Bill; ju längre det lider i utförsbacken, dess fortare går det. Nu skall ni skrifva mitt testamente,, sade den gamle mannen. Ledsen att finna er så skral, onkel Bill, sade squiren. SÅh det har gått utför nu en lång tid, men jag har behållit det för mig sjelf. Jag tror inte jag skall lefva till morgonen. Squiren tog ögonen på näsan, upprullade sitt papper och började, som gamle Bill trodde, gripa verket an. Han skref på, stannande a och då föratt göra några frågor. Han antecknade först plockgodset och gjorde ett uppehåll för att fylla på dläckhornet, då han med detsamma satte qvartersbuteljen på bordet.