Aftonbladet – 21 december 1855, sida 1

finnas hafva församlingarne svårt att bestå; de förskingras och upplösas der vida lättare än I der man har sådana. Prisgifna för inflytelserna ; af förförelse eller våld, äro de flesta sig sjelfve i lemnade och, i afsaknad af det inbördes biståndet, allt för svaga, isynnerhet der det gäller att dagligen kämpa emot mäktiga, väl ordnade och anförda stridskrafter. Det är också helt naturligt, att evangelii offentliga predikan måste vara ett af de oumbärligaste och starkaste föreningsbanden mellan evangelii bekännare. Den offentliga gudstjensten låter ordet höras såsom allmännelig, gudomlig rätt och lag för allt och alla. Den samlar sina skaror: af frivilliga och håller dem under vapen till gemensamma strider i kärlek och tro. — Andekrafterna känna sig helt annorlunda till mods i den inbördes föreningen, än isolerade hvar för sig. De eviga grundsanningarne och löftena blifva själarnes fasta mark för hvarje gång de rätt åskådliggöras. Den hopen, som har sina vägar alltjemt till det gemensamma Guds huset, och derifrån för hvar gång återvänder med ett kraftigt Guds ord i hjertat, är sannerligen icke så lätt förskingrad som den betryckta. modlösa skaran, hvilken hvarken är i stånd att åt andra meddela ej heller för egen del af andra emottaga den förhöjda lifskraft, som den inbördes offentliga gemenskapen medför. — Beträffande dylika församlingar är också märktigt ätt . se hvilken stor betydelse en i sig sjelf underordnad och tillfällig sak kan få. Man skulle t. ex. i Sverge icke så lätt förstå behofvet af en kyrkklocka, såsom man förstår det i Tyskland och flerestädes. Icke såsom skulle svensken mindre än andra folk uppskatta sina -klockors ljud. Tvärtom, hans lands beskaffenhet, hans själs grundsten, hans kyrkliga uppfostran; hans med klockljude:: förtrogna öra och hjerta — allt gör det till ett behof för honom att få höra sina tämpelklockor: Det är ingalunda svårt att begripa klockupproret i Dalarne. Nej, meni Böhmen, Schlesien -och flerstädes behöfver man klockor af helt andra skäl. :Det väckte min förundran att Gustaf-Adolfsföreningen befattade sig med dylikt. Mig föreföll det, som kunde en församling vänta tills den hade råd att köpa sig en klocka; giltig anledning till tiggeri tycktes det mig icke vara. Man svarade mig, att genom långvarigt förtryck och förhandenvarande elände hade menigheterna mångenstädes-så sjunkit till rädsla och osäkerhet, att man omöjligen kan fatta sirfrätt till offentlig fri utöfning af luterska religionen. Man smyger sig tillkyrkan, såsom Vore det en förbuden eller på sin höjd tåld sak; och mången antager klockans ljud såsom det ende säkra beviset för den luterska gudstjenstens lagenliga rätt. Luterskå klockan höres, säger man åt hvarandra; och hvad lärarens alla försäkringar icke förmått, ifråga om tviflens undanrödjande, blir nu på en gång klart och fullt bevisadt genom blotta klockljudet. — Spänningen mellan de skilda religionsbekännelserna är på flera ställen mycket stark. Katolska kyrkan är mäktig och rik och har öfverflöd på allt det, som i yttre hänseende Kan uttala:dess rätt eller förhöja dess anseende. När åter en protestantisk församling börjar organisera sig, lider den vanligen brist på allt sådant. Den måste till en början hyra sig en lokal. Denna kommer lätt, genom köp eller andra utvägar, i motpartiets händer. Man måste nu köpa sig ett hus eller bygga en liten kyrka. Men hvem skall träda i ansvarighet? Om ock :blånd församlingsmedlemmarne finnes en och ännan rik; hvem kan begära: att-dessa skola med sin enskilda förmögenhet gå i borgen för den gemensamma skulden? Om man än medelst öfverenskommelse försökte åvägabringa en säkerhetshandling, grundad på gemensamt ansvar, så är likväl en: sådan öfverenskommelse lätt bruten genom öfvergång till annan bekännelse. Det är visserligen en rent: af ekonomisk fråga; men den beror likväl af endrägten i tro och frivillig beskattningslust.. Man försäkrade mig, att det var rent af omöjligt att föresälla sig alla de tusende trakässerier, för hvilka församlingarne och deras lärare kunde vara blottställda genom det gent öfver stående mäktiga motpartiet. När härtill komme, att de nybildade såväl som de öfriga nödställda? protcstantiska församlingarne inom sitteget sköte hade8 icke blott vanliga försärnlingslyten, utan ock, i följd af egna förhållahden, många flya upplösningsoch söndringselementer, : kunde man lätt föreställa sig hvad det skulle blifva af om fattigdomsbördan skulle falla alltför tung på en sådan församling. Men icke blott -i Schlesien och Böhmen utan ock på fl ra ställen i Tyskland, Ungern, Österrike, Italien, Holland, Belgien, Frankrike, Algier och Amerika finnas protestantiska församlingar, , hvilkas kyrkliga nöd är utomordentligt stor. : Det vore allt för vidlyftigt-att närmare redogöra för detta. Men på det att hvar och en må kunna bilda sig en egen öfvertygelse om det kyrkliga tillståndet: i åtskilliga af de europeiska länderna, för så vidt man. tager den utveftes nöden i betraktande, vill jag blott anföra nägra siffror, hvarvid jag följer endast sådana uppgifter som kunna beingen. neller ar det naont nris utsatt för so