Aftonbladet – 19 december 1855, sida 1

aden. Under 1; sk:r banko intres ingen ansons, ERE TRANS till utländska ledamöter af akademien: kejserl. franske stadsrådet, ridd. af K. N. O. m: m; Michel: Chevalier och kongl. engelske åkerbrukssällskapets sekreterare James Hudson. ; Akademien beslöt vid samma tillfälle att tilldela hr doktor C. E. Hagdahl akademiens mindre: guldmedalj för den af hr Hagdahl utgina afhandling: om mejerierna i Slesvig och Holstein. — Summarisk. uppgift till svenska läkaresällskapets protokoll, tisdagen d.. 18 Dec, 1855, angående sjukdomstillständet: i hufvudstaden under sist förflutna vecka: Sjukligheten oförändrad. Allmännast hafva förekåmmit: frossor och katarrher; dernäst: diarrheer, duhginflammationer, rheumatismer och halsflusser; mindre allmänt; gastriska och nervösa febrar, koleriher samt kolera; spridda fall af strypsjuka, rödsot, skarlakansfeber och vattkoppor. På serafimerlasarettet: frossor, Iunginfammationer, gastriska och nerväsa febrar samt rheumatismer, Sjuknummern för dägen 303, nemligen 173 på medicinska och 130 på urgiska afdelningen: På garnisons-sjukhuset: fros, katarrher, lungihflammationer, diarrhest och ett alaf fylerigalonskåpi Sjukmimmern förädagen 183, hvaraf. 103 på; medicinska afdelningen. På rovisorir ska sjukhuset uppgick sjuknummernivid förra veckans slåt till 173, af hvilka I hade kolera. På störa barnhuset: diarrhåer; kätarrher samt flera fallaf: kolerå På harnsjukhuset:, sjuknummerp; för, dagen 33; i kämna: frossorioch, ögonsjukdomar; lunginflam; är bland de förut innevärände barnen. På allmänns (äl kust. friskt. På Stockholms stads och lähbs! Kurhus: sjuknummern för dagen 142, -Kväaf 122 från staden sek! 20 från länet. BlanWdefattigar I frössor, kolera, katärrher, gastbiska och nervöst fer, brar, -lunginflammationer,,diarnhöer, rheumatismer, idleriner och. påssjuka. ; I fängelserna: frössor och digrheer. (Obs, Sällskapets nästa sammankomst blifver tisdagen den 8 Jänuarr 1856: (— Enligt med telegraf hitkommen utiderrättelse lärer Öresufd vara tillfriset. — Sä som Bevis på huru stärka isarne redan hunnit blifvå å segelleden närmast Hufvudstaden, kän anföras, att Waxholmsboer i går öfver sjön -på släda färdats hit. 403 30 fötyg medi tagen Tast lära ligga infrusnä örevieret: (D.B:y i se i Man läser i Nya Wermlandsposten: företagsamheten och affärsverksamheten här på platsen tillväxa i stor. progression, oeH länge Kommer : det ibkevatt töfvasidnan divektavförbindelser härifrånoblifvå öppnade. med utlandet; Sålundå harinu i dessa dagar, ett bolag bildat sig härstädes till åstadkommande, af en direkt kommunikation med; EngLiadd. för export af ortens prödukter medelst 2:ne astdrägarefartyg, försedde me propelcrauxili måsehiner och afsedda uteslutande för godstrafik. I. Fartygen äro beställda vid Motakv mekaniska verkstådjoch. -blifvä,. af: samma storlek. som transitobåtarne, hvilka i år gått emellan Stockholm och; England. Vi lyckönska fördenskull orten till detta företag, förvissade att dess näringar deraf skola vinia enj lika betydlig uppmuntran, som sjelfva delegarne derutir en tvifrelsutan vacker profit, Ryssland och de tyska färsfarne. I den engelska tidningen Atlas förekommer åter ett brof från Kossuth, hvarur, vi tillåta oss.att låna följande incisiva yttranden: För. att. belysa ämnet. vill jag, låta Ryssland sjelf tala, i det jag anför några ställen ur en rysk cirkulädnot, förttoligt meddelad tyska regeringarne år pisB47 ett dokument, som sprider: ett sådant ljus öfvet deras karakter och politiska ställningg att jag är ledsen; öfver att dess längd-icke tillåter dess fylls ständiga återgifvande: Förbundet-emellan de många tyska staterna (säget Ryssland) Kan på intet sätt så bestämdt uppgösag att det ej blottställes för försök att störa deras snåsesidiga jemnvigt till förmån för de mäktigare blandisdem, Det är: derföre lyckligt oms en; stor främmande, motvigt kan utfinnas,, med, hvars tillihjelp ett med framgång krönt motstånd kan af de sydgare uppställas emot äregirigheten hos de mäktigate inom förbundet. Vi säga med flit främmande pmatvigt, emedan i striden, emellan, Österrike och Preussen om öfvervigten i tyska, förbundet. föreningeh af alla. de öfriga tyska regeringarne, sådan den öreter sig i förbundsförsamlingen, ieke, kan. utgöra en!imotvigt så framt; ej församlingen, antager; ställnidgen af en oberoendenstor makt inom. norra Europas statssystem, eller ock förbinder sig med-en främs månde ston makt. van Men nu kunna ej de mindre: tyska. staterna utan i förening med, Österrike och, Preussen. göra anspråk. ålatt vara en stor europeisk makt; med Österrike och Preussen äro de; så framt de, lemnas. allena, sntssatta för ett förmynderskap;: oförenligt med deras: ställning som suveräna. Och. likväl huru mycket de mihdre tyskar staterna. än måin.skilja. sig. i åsigten Sinkemellan, i den: punkten. äro,-de emellertid. alla ense, att de ej älskasatti nedsjunka till: österrikiska; eller preussiska provinser. Derföre är det, endast en; stor främmande maktsjallians och beskydd som kunna; gifva säkerhet åt. det tyska förbundet. Valet ligger 1 t emellan. Erankrike. och. Ryssland; .om England: Kap ej bli fråga.s. Det ärs endast. starkt såsom sjör makt; det kan ej gifya Tyskland.något beskydd. ., Efter en långdragen! argumentation, för att .visa Nufo de tyska regeringarne, ej. hafva något att ho ne utan tvärtom allt att frukta af. Frankrike, fort, fär) dokumentet sålunda: i t k betraktande -af-så. väl den, yttre som den, inte ilerheten, visar det-sig-att.Ryssland,.och Ryssland ållena,, kan beskydda det tyska förbundet. : aDet förflöitna bör lära Tysklands regeringar att, ehuru der ömsesidigt garanterat Hfsrandra sina: be sittningar och sin författning, så ar der dock Rysse 7 lanjds-beskydd som guranterar dem alla. Utstr detta beskydd nedsjunka de påven gång till blott ovh bart österrikiska eller! preussiska provinser; med Udetta beskyddsha de ingenting att frukta af) Österrikes ellårsProuskens öfvervigt Celia Österrike kan! sej våga öftergifta Ryssland och Hål öfver till FrankriktochoEnSMad; såsom Taleyö randinbillade-sig: Osterrike skulle lättare betsmgas af a nr Preussen af. England. Ett dyliktföröniklig. anblick. Då Kelsy. såg på honom, vat SAC RA ES LR Fig RIS Y