Aftonbladet – 18 december 1855, sida 2

9 0 AA TO RED DIA DV SGI VA Be, DIIL Aa och dessa äre de vigtigaste och bästa. Dessutom war Ryssländ förlorg för! 8 jö aruälleri, som hade blifvit satt i land f idraga till stadens försvar. j i Till förstörandet af hela denna sjömateriel måste läggas en för fienden ännu större förlust, nemligen dess bästa linieskeppsmanskap och eliten.af dess kanonrierer, dödade under belägringen. Ryssland har likaledes förlorat en stor mängd generalspersoner, högre officerare och de utmärktaste af flottans befäl, förenande med ihod, grundliga kunskaper och god rutin. Samma dokumeat innehåller föga kända detaljer om Sebastepols haran och stad. Den anmärker, att man orätt användt uttrycken södta staden för att beteckna den del af Sebastopol som vi intagit, och norra staden för att beteckna den del som är qvar i ryssarnes våld. Det gifves ej mer än en Sebastopols stad, belägen med arsenalen, magasinerna, marininrättningarne, amiralitetet, kKaserrerna, hospitalerna, förstäderna, kyrkorha, hamnen, vikarne och det hela af institutionerna för armån oeh marinen, sjelfva flottan häruti inbegripen, på reddens södra sida, hvilken är i våra händer. På norra sidan fin nes hvarken förstäder, eller bostäder, eller magasiner, eller kaserner, ingenting, med ett ord, som tillhör staden eller arsenalen. Der finnes ingenting annat än de af ryssarne besatta militärpositioner; inga vikar, endast små bugter. En fransk öfverstelöjtnant Bayet, som blifvit tillfångatagen på Krim och förd till Baktschiserai, har af furst Gortschakoff rönt ett särdeles förekommande bemötande. Fursten ställde den ryska telegrafen till hans disposition, på det han måtte kunna underrätta sina slägtingar om sin belägenhet. Hr Bayet begagnade sig genast af detta anbud. Monitören berättar, att marskalk Pelissier erhållit storkorset af den spanska S:t Ferdinandsorden, Spanska krigsministern marskalk ODonnel har underrättat franska sändebudet, att drottningen har för afsigt att till franska regeringens förfogande ställa ett antal ordensdekorationer för orientaliska armen. För att underlätta försäljningen af de på expositionen befintliga, ännu osålda taflörna. ha flera salar i palatset för konstexpositionen blifvit upplåtna till en exposition från den 8 till den 23 Dee, mot en inträdesafgift af 50 centimer, som skall användas till inköp af exponerade taflor, hvarjemte skall tillhandahållas de besökande, en förteckning, hvari finnas. utsatta de priser som af konstnärerna fordras för deras arbeten. Efter den till viceamiral befordrade Jacquinot har konteramiralen Bouät-Willanmez blifvit utnämnd till öfverbefälhafvare för flottafdelningen i Levanten eeh expeditionskåren i Grekland. : Redögörelserna för konungens af Sardinien vistelse i Frankrike på återvägen till Turin förete ingenting märkligt. Man finner blott, att konungen ständigt var föremål för den utsöktaste uppmärksamhet från hofvets sida och för. en entusiastisk hyllning å folkets. i I Strassbutgs mynt präglar man sedan någon tid dagligen en million francs i guld. Myntet i HEyon, som hittills blott prägladt bronsmynt, skall inom kort äfven utgifva guldoch silfvermynt. En provinstidning berättar; att, i anseende: till den dagligen allt :större blifvande sällsyntheten af.5franesstyckena i silfver och obeqvämheten af de vallt: för: små 5och :10-franesstyckena i guld, regeringens har: för afsigt att låta prägla mynt af.5och: 10)fråncs; som skulle bestå af jen femtedel silfver och fyra femtedelar guld, utan att.genom deras egendomliga färg : och! alldeles olika prägel någon afsigtlig eller -oafsigtlig iförvexling med guldstyckena af 20 eller-40 francs vore att befara. I -Auch, Bordeaux och andra orter i sydvestra :delen af: landet förspordes, den 5 om raftonan, två -temligens starka jordstötar, hvilkas varaktighet. olika iuppgifves, från två tillstio-sekunder. Nordbanans intägter från den. I Januari tillsden 2.December 18535 ha utgjort 45,767,703 francs, i d.v. s.;9 millioner mer.än under motsvarande! tid: 1554. ENGLAND. Regeringen säges nu ha bestämdt beslutat återinkalla parlamentet till den 31 Januari, och det utan någon föregående upplösning. I afseende på fredsryktena skrifver den ministeriella Globe: De sedan några dagar gängse. fredsryktena sakna verkligen icke all grund, Doek skulle viförleda allmänheten till en oriktig föreställning, om vi ville gå i borgen för att denna grund är så säker som man på åtskilliga håll påstår. Ryssland. sjelft. har icke iramställt några förslag och hittills alltjemt bandlat så försigtigt, att vi ej kunna räkda på någon hastig lösning Då nu Ryssland ej erbjudit oss några fredsvilkor, så är det klart, att det alldeles icke kan uppgifvas hvaddekrigförande makterna hafva att pröfva. De allierades ställning är säkerligen fördelaktigare än.i sistlidng April, oeh engelska folket har rätt att vänta; alt vilkoren nu skola vara sgynnsammare än de hvilka föreslogos innan Sebastopol ännu var betvingadt. Vi behöfra vilkor som bereda fullständig I garanti mot framtida anfall från Rysslands, sida. Trots underhandlingarne skall engelska regertingen fortsätta sina jättelika rustningar för nästa fälttåg. Om ryske Kejsaren kände dessa rustningar, så skulle han hasta att äfsluta fred. Enogland skall 1856 ha icke mindre än 70,000 man i fält. -Östersjöflottan skall räkna öfver 250 fartyg, hvilka till största delen äro enkom. byggda med afseende på de med detta fälttåg afsedda ändamål, Med blotta experimenter skall det väl blifra slut... Nästa vår skall England gifva slag, värdiga dese makt. Våra bundsförvandter utveekla å sin sida den fulla verksamhet som stridens vigt kräfver. Så vidt menskligt förutseende når, kan för Ryssland nästa år blott förutsägas fruktamsvärda olyekor. Det beror på Ryssland sjelft att undvika dem medan ännu tid är, å Uti ett nyligen! hållety tal: har. sir; Robert Peel. bland: annat syttrat,satt han, satte blett föga förtroende till de krtinglöpande fredsryktena. Man kan. iekervara nog. på sin vakt mot österrikiska-fredsförslag. Det är ett allmänt erkändt faktum att Österrike ieke är någon Englands vän. Under vänskapens mask döljer. det fastmer, blott illa sin fiendskap. Äfven för Ös terrikes förrädiska förfaraude i Donaufurstendömena kunde han ieke blunda, Det hade inryckt der såsom vän, men I betett sig heltsoch hållet såsom Rysslands bundsförvandt. Enligt hans åsigt bör man icke låta sig nöja med de fyra punkterna. Krim är icke mer någon integrerande del af Ryssland och han hoppades att det aldrig mer skulle, blifva det. I Manchester synes en uppgörelse i -godo