Aftonbladet – 17 december 1855, sida 2

Londen News, omnmämaa. Förslaget rer vara, att från Halifax anlägga en telegraflinie tvärsöfver ön Cap Breton till Cap North, derifrån tvärsöfver hafsviken S:t Lawrence till Cap Ray på svdvestra delen af Newfoundland, sedermera följande södra kusten af denna ö till S:t Johns på dess östra del, hvarest den skulle förenas med den stora undervattenstelegrafen, som skall hafva sin station i Cork. De öfver land gående trådarne i denna linie utsträckas redan, och undervattenstelegrafen mellan Cap Breton och Newfoundland skall enligt beräkning vara utlagd nästa år, och skulle redan vara färdig, om icke det företag misslyckats, som vi här skola beskrifva. Den föreslagna sträckan från S:t Johns till Cork utgör en jemn upphöjning af hafsbotten, enlig) löjtnant Maurys upptäckt 1853, blott 70 famnar djup och småningom tilltagande från Newfoundland mot Irland samt af ett par mils bredd. En afdelning af det nämnda kompaniet hade förberedt att redan denna höst utföra telegraf-linan öfver S:t Lawrence-viken, och för det ändamålet satt sig i förbindelse med de personer, hvilka förut nedlagt de längsta undervattenstelegrafer samt inlastat en i England tillverkad tråd på barkskeppet Sara Bryant,, hvilket den 22 sistl. Augusti bogserades af ångaren James Adger till en vik österom Cap Ray, der ändan af telegraftråden följande natt landades med båtar, under en svår dyning, som mycket försvårade arbetet. Påföljande dag användes att säkert fästa sladden i land och att afvakta uppklarnandet af en stark tjocka, som hindrade afgång. Den 25 lyckades man, oaktadt svår nordvest blåst och efter flera fruktlösa försök att intaga bogsertågen mellan ångaren och barkskeppet, hvilket dervid måste sticka ut sin ketting och lemna ankaret; men vinden och dyningen gjorde bogseringen ytterst kinkig;och när fartygen olyckligtvis råkade törna mot hvarandra, blef man tvungen att kapa bogsertågen. Barken dref nu tvärs för vinden mot land, och då hvarken Adger eller en mindre ångbåt kunde hjelpa henne så länge telegraflinan akterifrån hindrade, så blef man tvungen kapa denna, sätta segel på barkskeppet och med tillhjelp af Adger bringa det upp tillden förra ankarplatsen, der fartygen: före natten åter blefvo bragte i säkerhet, efter en förlust af två mil af telegraflinan. Skadan genom ombordläggningen befanns af ingen betydenhet. Under bättre väder följande dag uppfiskades den förlorade delen af linan, som om natten splitsades på skeppet; men då denna splits sprang vid första försök, beslöts taga linan på nytt i land och ånyo derifrån börja utförandet, hvilket skedde, så att allt var i ordning om morgonen den 28 Augusti. Bogseringen började nu med utstickande af 1!, mils telegraftråd i timman, men ute i viken befanns strömmen än sätta starkt nordvart inåt bugten, än lika starkt utåt öppna sjön, och då linan, som var uppskjuten i skeppets rum, vid utspelandet ofta slog kinkar, skedde talrika uppehåll af att klara dem. Tidigt på morgonen hade man märkt att en af de tre koppartrådar linan innehöll icke längre ledde elektriciteten från land, och följande natt brast telegraflinan nere i rummet på barken, der dess hopsplitaning ieke hann fullbordas förr än kl. 7 på morgonen den 29, hvarefter dock utförandet gick fortare. Sam ma dag vid middagen befanns äfven andra koppartråden hafva upphört leda gnistor från batteriet i land, och eftermiddagen började det blåsa hårdt från sydvest. Det blef äfven nödigt att då stådna och åter splitsa linan på barkskeppet, menden enda återstående koppartråden befanns nu äfven obrukbar genom den oerhörda påkänningen. För att rädda besättningen, det återstående af linan och barkskeppet, som i den förfärliga dyningen ieke längre ville vaka, måste man nu kapa telegraftråden och up;gifva hela företaget. Nar linan lossades akter, såg barkskeppet upp för ångarens bogsertåg så häftigt, att det nära kantrat. Som 40 ,, mil af linan blifvit utlagda oeh de återstående 32 qvarlågo i förskeppet, så var man oviss om det hårdt stampande fartyget skulle kunna rida ut stormen på släp efter ångaren. En engelsk ångkorvett kom då i sigte och höll sig i närheten för att i nödfall söka lemna bistånd, hvilket dock icke behöfdes, emedan vinden lade sig mot morgonen. Emellertid hade de många oväntade uppehållen gjort, att en del proviantartiklar blifvit slut på barkskeppet, och således måste de herrar, som der öfvervakat utläggningsarbetet, begagna första tillfälle att gå ombord på Adger, hvilken den 30 på eftermiddagen anlände till staden Sidney på Cap Breton med Sara Bryant på släp, der båda fartygen fingo reparera och ångaren förse sig med kol, hvaraf förrådet var nära slut. Den återstående delen af telegraflinan lossades äfven der för assuradörernas räkning, hvilka försäkrat den, så väl för sitt tillverkningsvärde, 75,000 dollars, som för transport och utläggande. Den del som kapades då fartygen voro omkring 12 mil från närmaste landningsställe, kan måhända upptagas, ehuru det kommer att kosta betydligt både i tid och penningar, då linan ligger på stort djup och är öfver 40 eng. mil lång, hvaraf hvarje mil väger 5 å 6 tons. Denna telegraflina tillverkades i England af 3 fina koppartrådar, hvardera fullkomligt isolerad genom ett öfverdrag af gutta percha, och så tätt som möjligt hoplagda, hvarvid mellanrummen fylldes med kabelgarn. Derefter sammantvinnades de såsom en kardel till en tross, öfverdrogos ånyo med gutta percha och belades utvändigt med 12 jerntrådar, omvridna i 45 graders vinkel, hvarefter alltsammans besmordes med tjära, och utgörande en lina af 1!, tums diameter. Denna lina nedsköts i 2 stora horisontela lag i rummet på barkskeppet, som deraf alldeles uppfylldes. Genom ett litet hål i däck upptogs telegraflinan öfver en jernrulle, lades 3 slag kring en på däck ställd jerntrumma af 12 fots diameter, och 3 hvarf kring en dylik akterligare ställd trumma eller hjul, samt slutligen öfver en stor jernrulle akterut i sjön. De kringgående trummorna kunde efter behof stoppas oeh utvisade, genom vidfästad slagtäljare, huru mycket lina utlöpte i timmen. Att klara efter linan upptog 32 man, hvilka dock icke kunde kasta öfver de styfva bugterna, utan att kinkar allt emellanåt uppstodo, så att linan till och med deraf brast. Genom signal stadnades den bogserande ångaren vid hvarje hindrande tillfälle, men sådant sker dock icke lika lätt med ett fartyg på släp, som då det fartyg, hvilket har linan ombord, sjelft är en ångbåt, hvilket var händelsen både på Svarta hafvet och vid Corsica, när telegraftrådarne der utfördes. Man hoppas emellertid att det nu, irots alla ansträngningar, misslyekade företaget skall kunna utföras kommande år, och en början sålunda göras till det stora ändamålet, att medelst elektrisk telegraf sammanbinda Europa och Amerika. (Tidskrift i Sjöväsendet.) — Hvad Bath-erden kestar. Den som utnämnes till riddare med storkorset af engelska Bathorden har följande afgifter att derföre utbetala: Till ordensprelaten (dean) 22: 6 ä. 8 d.; till genealogen 22; till ordens vapenmästare (king of arms) 22; till registratorn 22; til sekreteraren 22; till den införande ledamoten (gentleman usher) 22; till budbäraren (messenger) 18: 13 s, 4 d.; för ovdens stadgar 6: 13s,4d.; till sekreteraren för underrättelsen om valet 6: 13 s. 4 d.; summa 164t sterling 6 shilling 8 pence, eller omkring 1927 rdr banko. rm RIE INSPIRATION S A HANDELS-UNDERRATTELSER. . VEXEL-KURSER. GÖTEBORG d. 49 Dec. Dagens kurs för vexlar å 90 d. d. Hamburg 49637, f. Londoncbke rdr 44: 53. IMPORTLISTA.