Aftonbladet – 17 december 1855, sida 1

— —— sättning till 1 rdr 24 sk. pr K å valkade väfnader, hvartill isynnerhet kläde, halfkläde, drapp, sattin och korderoj hörde. Resultatet blef ock, som bekant är, att alla 4 riksstånden beslöto upphäfvandet af förbudet mot införsel af vissa ylleväfnader, samt att i öfrigt endast följande rubriker skulle i tulltaxan qvarstå, nemligen: Ylleväfnader, af ull allena eller blandade till större eller mindre del med bomull. lin eller ändra ämnen, utom silke. Tull pr E. Doffel, fris, frisad och kalmuck vw 232 sk Filtar och mattor . . . . or a Oe 0 16 Pressduk . os ss ss sr vv av AA Siktduk. . ss ss re 0 2 24 R Andra slag: Övalkade . . ss ss ss ss sr so 2 2 2 36 P Valkade, två eller flerskaftade . . . 1 rår 24 Schalar, schaletter och andra dukar, äfvensom genom fasonering till förkläden utmärkta tyger . . . Detta är således ett Rikets Ständers beslut, hvilket, hvad beträffar både tullsatserna och rubrikerna, icke lärer kunna af Kongl. Maj:t grundlagsenligt förändras, så vidt sådant skulle komma att föranleda någon förhöjning i tullsatsen. Också har Kongl. Maj:t, i fullkomlig öfverensstämmelse med R. St:s beslut, uti den 4 Dec. 1854 utfärdad tulltaxa förklarat, att, då de för vissa stag ylleoch halfylleväfnader stadgade förbud med 1855 års slut upphöra, sådana väfnader skola tullbehandlas efter de för väfnader af enahanda art bestämda rubriker, och emot för dessa utförda tullafgifter,; och har Kongl. Maj:t än ytterligare bekräftat detta beslut genom en den 20 sistlidne Juni utfärdad kungörelse, deri Kgl. M:t gifvit den uttryckliga förklaring, att den i tulltaxan stadgade tullafgiften af I rdr 24 sk. banko skall från nästa års början ega tillämpning endast på de till rubriken andra slag hänförliga valkade väfnader, för hvilka hittills varande införselsförbud då upphöra, neml. kläde drapp,halfkläde, vadmal, korderoj och kasimir; hvar: emot alla öfriga icke särskildt upptagna valkade alngodsväfnader dädanefter finge införtullas mot en tullafgift af 36 sk. pr F. Efter denna historik-i sjelfva lagstiftningsfrågan lärer läsaren lätt öfvertyga sig derom, att såvida rubriken andra sag: valkade två eller flerskaftade. skulle, på sätt petitionärernå önska, utur tulltaxan borttagas, några andra rubriker för tullbehandlingen af ylleväfnader icke qvarstode än kasimir, doffel, fris, frisad, kalmuck, filtar och mattor, pressduk, siktduk, alngods, ovalkadt samt schalar, scha letter och förkläden. Häraf visar sig således klarligen, att hr fabrikanter här begått en så stor blunder, att man knappt begriper hur det varit möjligt, så vida icke de haft för afsigt att, som man säger, rent af lura regeringen att, genoni bifall till deras anhållan, hvarigenom all bestämmelse om tull för de nu förbudna ylleväfnaderna skulle saknas, åstadkomma ett storttrassel, för hvars lösning vi trotsa sjelfva fabrikssocieteten i Norrköping att utfinna ett grundlagsenligt medel, Dock — i andra rummet framkomma petitionärerna med hvad som egentligen torde ligga dem på hjertat, då de alternatift anhålla under litt. 5) att Kongl. M:t, genom en närmare förklaring af kongl. kungörelsen den 20 Juni 1855 (se ofvan), måtte borttaga hvarje anledning till missbrik eller misstag i verkställigheten och således återföra tulltaxan till sin ursprungliga lydelse, som, utan andra undantag än för doffel, fris, frisad och kalmuck, skiljer emellan valkade och ovalkade väfnader. de förra med en tull af 1 rdr 24 sk., de sednare med 36 sk. : Till denna del af petitionen skola vi vid ett annat tillfälle återkomma och inskränka 088 i dag, endast till den anmärkningen, att Kongl. Maj:t, genom nyssberörde, helt nyligen eller för knappa sex månader sedan utfärdade författning, uppdragit en så bestämd skilnad som lärer vara möjlig emellan dc väfnader af andra slag, som skola draga den högre eller den lägre tullen, enär Kongl. Maj:t till de förra uttryckligen hänfört endasi de nu förbudna artiklarne: kläde, drapp, halfkläde, vadmal, korderoj och kasimir. Att begära det Kongl. M:t skulle återtaga denna sin förklaring och derigenom höja tullsatserna på en mängd mindre dyra ylleväfnader, som med den äskade högre tullen icke skulle kunna utan genom smugling införas, utgör i vår tanke ett temligen klumpigt försök, om hvars framgång föga förhoppning lärer kunna hysas. Vi föreställa oss likväl, att denna peti tion är utgångeu från herrarne af den gamla skolan i Norrköping, alldenstund de yngre och mera upplysta fabrikanterna väl måste förutsättas inse industriens eget intresse al måttliga skyddstullar. m ; — Kongl. Maj:t har, uppå derom gjord an: hållan, under den 30 November låtit placera premierlöjtnanten vid flottan Thiodolf Ulner till tjenstgöring på Stockholms station ifrån och med den I December. —