Aftonbladet – 10 december 1855, sida 3

(Insändt.) Det är för hufvudstadens invånare nogsamt bekant alt Katarina församling å södermalm innehåller icke blott den talrikaste, utan äfven den i förhållande till antalet mest obemedlade delen af befolkningen. De som någon gång gjort sig den mödan att företaga en vandring uppåt de s. k. Hvita bergen eller andra aflägsna trakter af denna stadsdels vidsträckta område, hafva icke behöft söka länge för att öfvertyga sig, att behofvet ständigt är hemmastadt hos de talrika hushåll som för de billigare hyrornas skull der valt sin bostad, och att detta behof oftare gränsar till nöd än till äfven den måttligaste bergning. Denna sorgliga belägenhet, i år ökad af lifsmedlens dyrhet och kolerafarsoten, som i så många familjer undanryckt fadren ifrån hustru och barn, drabbar isynnerhet hårdt mödrar med späda barn för hvilkas underhåll de icke ega annan utväg än arbete utom hemmet. I afsigt att förskaffa en lindring och hjelp åt dessa medmenniskor, har en så kallad barnkrubba genom enskildt föranstaltande blifvit inrättad i enkefru Pfeiffs egendom vid Hammarby tullgatan, hvarest mödrar, som nödgas söka sin utkomst genom arbete ute eller i främmande hus, kunna om morgonen inlemna små barn från !,, till 6 års ålder, och återtaga dem om aftonen, sedan de under tiden egt vård och underhåll. Den lyekliga framgång en dylik inrättning redan en längre tid egt inom Kungsholms församling, ingifver det bästa hopp att äfven den här nyss nämda inom Katarina skall bära goda frukter om den kan vidmakthållas. Men att detta ieke kan ske utan medel är klart, och för de menniskovånner som med en än så ringa skärf dertill vilja bidraga, utber man sig derföre få nämna, att sådana bidrag med tacksamhet emottagas i pastors-expeditionen uti Katarina församlings pastorshus samt på Aftonblndskontoret hos mamsell Nyberg, och skall framdeles på lämpligt sätt redovisas för de gåfvor som menniskokärleken lemnar.