Aftonbladet – 10 december 1855, sida 3

och lade sg genast alt sofra. (Slutet följer.) AA LANDSORTS-NYHETER, Westerås den 6 Dec. Den starka kölden, som här några dagar varit rådande, afbröts i går genom ett med blidväder förenadt snöfall, hvilket för tillfället beredt ett hjelpligt slädföre. Arboga d. 7 Dec. För kort tid sedan och medan sjöfarten var öppen, anlände till Arboga för jernvägsbolaget Köping Hults räkning tvenne as. k. passagerarevagnar, hvilka under nästa sommar skola begagnas på linien Örebro-Arboga, i händelse jernvägen, som ämnadt är, kan der vid den tiden hinna blifva färdig. Ungefär samtidigt med nämnde vagnar hafva också till härvarande hamn och för samma bolags räkning blifvit transporterade större partier jernvägsskenor. Wadstena d. 3 December. Väderleken, som en liten tid varit ganska fördelaktig såväl för helsotillståndet som för alla trafikerande, gjorde helt hastigt måndags afton en liten omkastning, medelst då inträffande stark blået och snöyra, hvilken fortfor till i går på förmiddagen. Åmål den 4 Dec. Sistl. tisdag afgick härifrån till Göteborg hr vågmästare P. Larssons härstädes nybyggda fartyg, hvilket vid Lindholmens mekaniska verkstad kommer att under vintern förses med ångmasehin oeh propeller, så att det vid första inträffande öppet vatten nästa år lärer kunna börja sina turer. Fartyget fick namnet Amål,, och förenar med ett vaekert yttre myeken drägtighet oeh rymlighet, samt är akterut försedt med salong oeh fyra hytter för passagerare. Carlstad den 5 Dec. Sedan kölden i måndags morgon uppgått till 17 grader, har väderleken slagit om oeh i dag är fullt len, till fromma för de talrika vedköparne, som under de sista dagarne blifvit grundligt uppskörtade. — Vid hållet sammanträde med delegarne i bolaget till vestra Clarelfsgrenens upprensning, beslöts bolagets upplösning i sitt närvarande skick, sedan K. M. vägrat sanktion på det nuvarande reglementet. Det vore stor skada för trafiken om förslaget blefve för alltid öfvergifvet. Strömstad d. 6 Dee. (Från -en korrespondent). Skonerten Alpheus, förd af kapten W. Ström sten, kommande från Newcastle med last af fyrkol, destinerad till Strömstad, stötte på grund kl. 5 e. m. den 3 dennes i yttre Kosterskären, hvarvid fartyget slogs i stycken och kaptenen jemte 5 man tillsatte lifvet; blott en gosse bergades, som berättade: att vinden var SSV med storm oeh stark snötjoeka, och att kaptenen trodde sig omkring kl. 8 komma midt för Therungarnes fyrar i Norge. Just som detta ytrande fälldes klarnade luften, och fartyget befanns vara emellan brott och bränningar. Kaptenen beslöt då att vända, men fartyget vägrade i vändningen och dref mot ett blindskär der det blef stående och högg förfärligt. Skeppsslupen utsattes men bröts bort, hvarefter storbåten sattes i sjön, och då skepparen jemte manskapet lyckats komma uti den, borttog en störtsjö årorna, och båten dref mot ett mindre skär på hvilket skepparen och öfriga manskapet giek upp, men gossen stannade qvar vid båten; och som han observerade att ingen återkom från skärets andra sida, dit de begifvit sig, skulle han uppsöka dem, och äfven han skyndade upp till skärets höjd, men inger kunde upptäekas. Bekymrad och tröstlös häröfver ämnade han vända om, då en störtsjö kastade hönom i djupet. Åter uppkommen på ytan såg han båten bredvid sig, tog fast och dref med den till en större holme der han giek upp och bibehöll värma på det sätt att han sprang fram och tillbaka på stranden tills påföljande morgon kl. 7, då Kosterboer bergade honom alldeles utmattad. — Fartyget var assureradt, men lasten icke. Samma afton omkring kl. 10 ankrade däeksbåten Aqvalina 8 Julia, skepparen E. Loftman, i Fläskö fter att i snötjockan och en förfärligt hög sjögång hafva lyckligt passerat den 3 mil långa Sotefjorden. Skepparen kände en obehaglig lukt af brända ämnen och frågade kocken om elden i kabyssan var väl äekt innan de begåfvo sig öfver Sotefjorden, hvar1 denne svarade ja; men som lukten blef allt arkare giek skepparen fram till båtens förstäf och öppnade luekan, hvarvid lågor och rök slogo honom i ansigtet. Genast började alla ombord, äfvensom från land ankommet manskap, att ösa vatten på elden, nen alla bemödanden att släcka den och att hugga hål i båten för att få denna sänkt under vattenytan misslyckades, och båt och last blefvo ett rof för lågorna. — Lasten bestod af maschinerier till tygsården i Christiania, af kopparkärl till kongl. köket lerstädes samt möbler, vagnar, tjära oeh papper som blifvit inlastadt i Göteberg att till Norge öfverföras.