Aftonbladet – 8 december 1855, sida 3

(Insändt.) lvad afseende förtjena de officiella beråttelserna om årsväxten? Denna fråga föranledes af konungens befallningshafvandes i Vesterbotten den 9 Oktober detta år til! kongl. statskontoret afgifna 3:e årsväxtberättelse, som innehåller, att denna orts hufvudsakligaste utsäder lemnat följande förökning, nemligen: Värråg: 6:e kornet, Blandsäd af råg och korn: 5:e eller 6:e, således 5!,, och Korn: 6:e kornet, hvadap konungens befallningshafvande antager att sädesgrödan i allmänhet gifvit medelmåttig afkastning. Insändaren, som i alla beskrifningar öfver ifrågavarande provins, hvilkas tillförlitlighet blifvit af erfarenheten bekräftade, funnit att jorden der icke gifver mer än 4:e kornets förökning i bättre år, öfver hufvud taget, skulle af det fördelaktiga resultat, som konungens befallningshafvandes berättelse angifver, trots den myckna torkan under sommaren, hafva dragit den slutsats, att jordens fruktbarhet och de klimatiska förhållandena inom provinsen undergått någon högst märkbar förändring under de sednare åren, då 6:e kornets behållna afkastning i god och oskadad kärna endast ansetts såsom medelmåttig, om ej insändaren vid genomresa i orten sjelf sett huru sädesgrödan derstädes med få undantag lidit af den starka torkan och hört trovärdiga personer berätta, att en stor del af åkrarne ieke n gång kunnat afmejas med lia eller handskäror, utan måst rotplockas, och att grödan på lättaste jordmonen ieke ens gått i ax, och häraf ofrivilligt satt den officiella berättelsens tillförlitlighet i tvifvelsmål. För att emellertid ega någon grund för omdömet, har ins. sökt förskaffa sig del af kronobetjeningens berättelser, som ligga till grund för länsstyrelsens egen, och nu erhållit sådane ifrån norra delen af länet, hvi!ka med de flesta enskilda underrättelserna om verkliga förhållandet öfverensstämma deri, att de uppräknade sädesslagen lemnat: Vårråg och Blandsäd af råg och korn högst 4:e kornet mindre strid säd, särdeles hyad rågen beträffar, och Korn emellan 3:e och 4:e kornets förökning, hvilket af en del åter anses vara något öfver verkligheten. Antingen måtte nu konungens befallningshafvande hafva funnit sina underlydandes berättelser otillförlitliga, eller har förhållandet varit omvändt i södra hälften af länet och skörden der så ovanligt ymnig (om 8,, korns förökning) att den per medium öfver hela länet kunnat antagas till 6 korn, eller ock är konungens. befallningshafvandes egen berättelse icke sanningsenlig. Det sednare synes väl mindre antagligt, emedan man svårligen kan göra sig begripligt, hvartill ett sådant skryt skulle tjena; men om det äfven medgifves, att södra delen af länet detta år haft mera nederbörd och följaktligen något större afkastning, synes det likväl otroligt, att den kunnat vara .så stor, att afkastningen per medium skulle utgöra 2 korn mer än vanligt öfver hela länet räknadt. . Och att kronobetjeningen, hvaraf de fleste lära vara jordbrukare, skulle finna något intresse vid att nnderskatta afkastningen, synes destomera otroligt, som de sammanstämmigt anse någon statens mellankomst i understödsväg, oafsedt det ogynnsamma resultatet, vara obehöflig. Alltså blifver konungens befallningshafvandes berättelse i angifna delen oförklarlig, för så vidt den icke får föras på räkningen af något skrifeller tryckfel. —r— mer